Men i stället säger Allard att vi "bör" bryta uran i Sverige och kanske också exportera uran. Han menade vidare att politikerna troligen kommer att "göra om lagen" och ta bort det kommunala vetot.
Varför säger han så? Det visar sig att han tillhör dem som tror på talet om kärnkraftens renässans. Detta framgår tydligare i den längre intervju som Klotets redaktion lagt ut på nätet:
Klotet: Vad är det som gör att ni så säkert tror att det blir i uranbrytning?Professor Allard är säkert en duktig naturvetare. Men det är viktigt att inse att han är vilken amatör som helst när han uttalar sig om kärnkraftens utveckling och om Sveriges framtida lagstiftning. Visserligen vet vi alla att det är svårt att sia om framtiden - bland annat för att människor ibland stör maktens ritningar genom att liva upp demokratin. Men de ambitiösa analyser som jag hittills sett pekar i alla fall på att kärnkraften kommer att minska framöver.
Professor Allard: Ja, den politiska svängning vi ser. Vi kommer att behålla kärnkraften under lång tid. Kärnkraften ökar i Europa och i världen och det är många länder som fortsätter med kärnkraft och har gjort det sedan begynnelsen. Så just nu ser det ut som att kärnkraften inte är en parentes utan kommer att hålla på länge i vårt land.
- Här skrev jag om den studie som den tyska strålskyddsmyndigheten beställt av institutet Prognos AB i Basel.
- Här skriver Centre for International Governance Innovation (CIGI) att en "revival" för kärnkraften inte är trolig när man presenterar sin rapport "Kärnenergins framtiden till 2030"
- Här finns en aktuell "briefing" om kärnkraftens tillbakagång som Greenpeace ställt samman för journalister. Där ingår det här diagrammet:
8 kommentarer:
Det är inte bra att SR låter Allard breda ut sig så länge vad gäller efterfrågan på uran och kärnkraft i Sverige, även om Olov Holmstrand också intervjuades. Kanske läge att kontakta Klotet och be dem belysa frågan mer allsidigt? Motståndet mot uranbrytning i bygderna är ju oftast kompakt.
Jag tyckte att även förra veckans avsnitt skildrade mest de som är positiva, medan man lagt in en kort kommentar från en orolig ortsbo, utan att tillföra särskilt mycket kunskap emot uranbrytning. Det är intrycket jag fick, fast jag är väl jävig förstås...
Måste hålla med Malin om att en mer allsidig redogörelse för uranbrytningens negativa aspekter hade suttit bra. Tror att många kände sig nedslagna efter Klotets rapportering.--- Men det kommer väl med stor sannolikhet fler tillfällen!
Detta inlägg rimmar illa med verkligheten, i vilken 56 reaktorer byggs, över 100 är beställda och ett hundratal planeras att byggas inom den närmast överskådliga tidsperioden.
Att hävda att kärnkraften inte har någon framtid i Sverige pga av att man inte tror på egna gruvor inom landet är långsökt. Inköp av uran sker från de mest konurrenskraftiga leverantörerna, dvs av dem som har det billigaste uranet. Konkurrenskraftigt uran finns inte i Sverige, ännu, och troligt är att det aldrig kommer att bli tal om Svenska urangruvor så länge som uranpriset står så lågt som idag.
Fråga: Om man i Sverige, liksom Finland, överväger att börja utvinna det uran som återstår i det gruvavfall som uppstår vid existerande gruvor...ja, hur skulle du ställa dig till detta? Den enda skillnaden är att avfallet efter uranextraktionen skulle innehålla färre radioaktiva nuklider som skulle kunna spridas i naturen jämfört med idag. Processen skulle föutom att göra gruvafallet renare även bidra till att svensken får behålla mer av befintig välfärd i framtiden när Kina m fl länder kommer att göra oss betydligt fattigare. För du är väl inte emot gruvor i allmänhet, din avoga inställning gäller väl endast för dedikerade urangruvor.
Kärnkraft i kombination med vattenkraft och bioenergi är det enda rätta för Sverige i framtiden.
Fredrik,
jag uttryckte mig tydligen oklart, vad jag menade var att Allard gav goda skäl att inte bryta uran, skäl som är giltiga överallt i världen, och som tillsammans med andra goda skäl att bryta uran (någonstans överhuvudtaget) är ett av alla goda skäl att avveckla kärnkraften,
betr studier av kärnkraftens framtida utveckling ger du tydligen inte mycket för de studier jag hänvisar till, vilka är dina källor?
din fråga om gruvavfallet kan jag inte svara på, men en kompis i nätverket Nej till uranbrytning ger den här kommentaren:
"Fredrik undrar över uranutvinning i gamla gruvavfallshögar. Tyvärr försvinner bara ungefär 15% av radioaktiviteten om man tar bort uranet. De naturliga sönderfallsprodukterna blir kvar. Det enda gruvavfall i Sverige där man har övervägt uranutvinning är skifferhögen i Kvarntorp i Närke och där är Kumla kommun helt emot att man börjar gräva och förorsaka nya utsläpp efter alla miljoner som har använts för att släcka högen och minska utläckagen. Det är alltså inte bara att börja gräva i gamla gruvavfall."
Lasse, grejen är ju den att det finns förmodligen många gruvor idag som skulle kunna utvinna uran som biprodukt. Olympic dam i australien tex är primärt en koppargruva där uran är en biprodukt.
Om man tänker sig att uranhalterna i tex AITIK gruvan(ren spekulation) är stora nog för att det ska vara ekonomiskt att utvinna. Varför ska man då inte göra det? Gruvan finns ju redan där och ingenting kommer bli "smutsigare" av att de utvinner uranet istället för att dumpa det i slaggdammarna. Sönderfallsprodukterna kommer vara där oavsett om uranet utvinns eller ej.
Idag intervjuas Allard i Östersunds-Posten. Rubriken på artikeln är "Forskare tror att första urangruvan hamnar här".
Risken är uppenbar att Allard trots sina kritiska synpunkter på uranbrytning kan bli en nyttig idiot för dem som av olika anledningar vill få till stånd uranbrytning. En medlem i nätverket Nej till uranbrytning kommenterar artikeln i ÖP så här:
"Bert Allard är mycket kunnig och hans varningar för alunskifferbrytning är välmotiverade. Men när det kryper fram att han egentligen är ute efter forskningspengar devalveras hans trovärdighet kraftigt. I artikeln i ÖP framgår att han förespråkar 10 års begränsad brytning med uttag av alla metaller, varefter gruvföretaget skulle återställa till jordbruksmark med inga utsläpp för att få fortsatt tillstånd. Detta är utomordentligt naivt tänkt och kommer aldrig att fungera i praktiken. Ja, dvs om detta villkor verkligen skulle fungera, blir det aldrig någon brytning. Om det var så Allard tänkte för att stoppa framtida brytning är han ännu mera naiv. Men det verkar som om han verkligen vill ha brytning. Hans inhopp gör då bara att företagen får lättare att övertyga politiker om att problemen nog går att lösa och när brytningen väl kommer igång är det inte längre någon som bryr sig om vad den där Allard svamlade om en gång i tiden."
Artikeln i ÖP finns här http://op.se/berg/1.1804822
Hej Lasse,
Här kan du se en lista över [1] pågående, [2] beställda/planerade (8-10 år till dess de bedöms vara i drift) och [3] föreslagna (15 år fram till driftsättning) reaktorbyggen.
http://www.world-nuclear.org/info/reactors.html
Antalet reaktorer enligt katergorierna ovan:
[1]: 53 st (2 st togs i drift sent 2009)
[2]: 142 st
[3]: 327 st
En annan bra sida man kan utnyttja för att hålla koll på rektorerna är:
http://www.iaea.org/programmes/a2/
ENERGI, HÄLSA OCH HÅLLBAR UTVECKLING
Seminarium 20.5.2010 i Stockholm. Arrangör Läkare för Miljön.
Info och anmälan: www.lakareformiljon.se
Program:
Hälsans bestämningsfaktorer
Ingrid Eckerman, Läkare för Miljön
Hållbar planering - mer en fråga om kompetens än om värderingar. Karl-Henrik Robèrt, läkare, Det Naturliga Steget och Blekinge Tekniska Högskola
Energi – en ödesfråga för vårt samhälle? Anders Wijkman
Fossilsamhällets hälsoeffekter – en sammanfattning.
Bertil Forsberg, Umeå universitet
Kärnkraftsamhällets hälsoeffekter – en sammanfattning.
Chris Lundberg, Läkare för Miljön
Kärnkraft och kärnvapen – ett oupplösligt samband? Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen
Minskad klimatpåverkan från energisystemet - tekniker och åtgärder. Filip Johnson, Chalmers
5 vägval – energiförsörjningen i Sverige.
Staffan Eriksson, huvudprojektledare Vägval energi, IVA Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
Framtidens energisystem och deras risker. Roland Roberts, Institutionen för geovetenskap, Uppsala Universitet
Arkitektur och stadsplanering för framtidens långenergisamhälle. Karl Hallding, Stockholm Environment Institute
Individuell rationalitet och kollektiv galenskap. Folke Tersman, Uppsala universitet
Riskkommunikation och riskperception. Misse Wester Herber, riskforskare, KTH
Skicka en kommentar