När folkpartiledaren frågades ut av Tomas Ramberg i Ekots lördagsintervju ägnades en stor del av programmet åt energifrågorna. Det började med ett klipp ur partiledardebatten i Agenda: Jan Björklund:
Hälften av den svenska elförsörjningen kommer från kärnkraft idag.
Göran Hägglund:Och så fortsatte själva lördagsintervjun:
Man kan inte tänka bort femtio procent av den svenska elproduktionen. Den finns där!
Ramberg: Hälften av elförsörjningen kommer från kärnkraft, säger du. Vad är det för en siffra du använder dig av då?Nästa fråga gällde hur nya svenska kärnkraftverk ska finansieras. Regeringen har ju sagt att det ska ske utan att en enda skattekrona används. Tomas Ramberg frågade hur många exempel Björklund känner till på att privata aktörer själva finansierat kärnkraftbyggen och Björklund måste medge att han inte kände till några. Det han kunde säga var att det finns ett antal aktörer som visat intresse för att bygga svenska kärnkraftverk sedan regeringen meddelat att den vill upphäva nybyggnadsförbudet.
Björklund: Ja, om man säger precis just idag så är det ju lägre. Det är väl så att när kärnkraftverken är fullt ut i drift så är det väl snäppet under 50, ska man vara korrekt så tror jag det är 47 procent och just nu, precis just nu, så är ju två reaktorer avstängda så då är det ju en lägre siffra men när kraftverken är igång, generellt över tiden, så är det uppåt hälften
- När var det så senast?
- Ja, det har jag inte i huvudet men när dom är igång så står kärnkraften för ungefär...eller nästan hälften av elförsörjningen. Poängen är....
- Du sa idag, om man ska vara litet petig.
- jo jo men....
- Jag reagerade inte när du sa det där i TV men så råkade jag höra ett föredrag av Energimyndighetens generaldirektör och han visade ett diagram på hur stor del av Sveriges elkonsumtion som kom från olika energikällor. Förra året stod kärnkraften för 36 procent! Det är ju snarare en tredjedel.
- Ja, och huvudorsaken är då att våra reaktorer är så gamla så att ett antal av dem nu genomgår totalrenoveringar och då stängs dom ju av under mycket lång tid, det är därför dom är avstängda under stor del av förra året och nu under smällkalla vintern också, när dom naturligtvis skulle ha behövts. Men dom totalrenoveras därför att dom är så gamla. Men grejen är ju att när dom är igång så levererar dom den mängden elektricitet som vi sa.
- Men enligt kurvorna är det fyra-fem år sedan det var så.
- Ja... sen 2005...2006 så har ju successivt reaktorerna, de gamla, dom är ju så gamla så dom måste totalrenoveras så att.... Det är väl så att under ett antal år nu så tar man ut några åt gången eller någon åt gången och renoverar dom, men när dom är i full kapacitetsdrift, och det är ju det vi talar om, då står dom för uppemot hälften. Och att dom är avställda och måste renoveras skapar ju det här problemet att vi måste importera elektricitet och det sker ju huvudsakligen med kolkraft från Danmark och Tyskland till exempel.
- mmm... det verkar handla om ungefär 3 procent av konsumtionen förra året som var importerad. Men i det där föredraget som jag råkade höra framkom flera fakta som jag inte kände till. Ta det här till exempel: Vad är störst i Kina, vindkraft eller kärnkraft?
- Det vet jag inte, jag borde höra samma föredrag tydligen.
- Förra året fördubblades elproduktionskapaciteten på vindkraft som nu alltså är dubbelt så stor som den från kärnkraft och de senaste åren har till och med solceller byggts ut mer än kärnkraft i Kina.
- Ja, det är bra...
- Men hur stämmer det med Folkpartiets beskrivning av verkligheten?
- Jag brukar inte beskriva så mycket av elproduktionen i Kina just, men problemet.... Vi bygger ju ut vindkraften väldigt mycket i Sverige just nu och det sker då på grund av att att vi subventionerar det väldigt hårt. Ändå ska man ha klart för sig att vindkraften står för drygt en procent ungefär av försörjningskapaciteten i Sverige medan kärnkraften står för bortemot hälften och det betyder att även om vi dubblerar eller tredubblar eller fyrdubblar så finns det ingen chans att det skulle kunna ersätta kärnkraften....
- Jag märkte att du använde formuleringen bortemot hälften nu i stället för hälften...
- Jo, men 47 procent är väl.... ja 47 procent är den siffra som...när det är igång.
Ramberg pekade på situationen i England där regeringen också vill bygga kärnkraftverk utan att subventionera dem. Han citerade den analys som banken Citigroup gjort och där man beskriver de ekonomiska riskerna som oacceptabla - "i varje led, planeringen, själva bygget, driften, elprisernas utveckling, nedmonteringen av kärnkraftverken, hela kedjan beskrivs av Citigroup som big risks och dom konstaterar att ingenstans i världen har kärnkraftverk byggts med enbart privat risktagande. Deras slutsats är att det är extremt osannolikt att privata företag skulle vilja ta risken att bygga nya reaktorer om dom inte får stöd av staten och om inte riskerna delas med skattebetalare och elkonsumenter".
Björklunds kommentar till detta var "Vi får väl se" och han vecklade sedan in sig i ett resonemang om att de nuvarande kärnkraftverken "någon gång på 20-talet" under ett ett decennium måste avvecklas och att alternativet till "nya kärnkraftverk på marknadens villkor" är att den svenska basindustrin slås ut eller att vi gör oss beroende av rysk gas.
Sedan tog programledaren upp den finska kärnkraften.
Ramberg: Det här kärnkraftsbygget i Olkiluoto, hur mycket har det försenats?När Björklund hävdar att den svenska basindustrins överlevnad och dess exportintäkter och sysselsättning hänger på kärnkraften får han frågan varför inte det offentliga i så fall ska vara berett att gå in och stötta denna denna kraftkälla när den nu är så viktig. Svaret blir att vi ska gå från en väldigt planekonomiskt styrd energipolitik till en marknad. "Det är lönsamt med kärnkraft i Finland och då är det med stor säkerhet lönsamt i Sverige också. Vi har en gemensam nordisk elmarknad."
Björklund: Det är väl några år, det är väl så att själva...
- Man räknar redan med en försening på tre år. Det skulle ha varit igång förra året. Nu tror man på 2012. Hur mycket har det fördyrats?
- Ja, rätt mycket...
- Ungefär 60 procent, 17 miljarder svenska kronor dyrare än man trodde...
- Ja just det, det är ungefär samma procentsats som när Vägverket ska bygga en motorväg men...
- Det är rätt stora belopp det handlar om.
- Det är det absolut. Trots det planerar man ytterligare en reaktor så nånstans tycker man det är lönsamt.
- Men varför...Om ett bygge har försenats minst tre år, fördyrats med 60 procent, nästan 17 miljarder svenska kronor varför inspirerar det dig till efterföljd?
- Det intressanta är att trots detta så planerar finnarna att bygga ytterligare en reaktor, så trots att det blev så mycket dyrare anser man att det blev lönsamt.
- Men varför tycker du att det vore klokt?
- Jag tycker det är...därför att vi behöver elektrictet i Sverige, vi måste ha elektricitet för att försörja vår basindustri ---
Nästa fråga gällde det statliga Vattenfall. Vad kommer det att stå i det ägardirektiv som regeringen väntas besluta om? Björklund svarar att i Sverige ska Vattenfall som andra aktörer få investera i kärnkraft "på kommersiell grund". Och utomlands? Här medger Björklund indirekt att man inte är överens i regeringen. "Det kan bli en diskussion." Men för hans egen del är saken solklar: Vattenfall ska verka på kommersiella grunder och det kan betyda att man investerar både i kolkraft och kärnkraft i andra länder.
Slutligen klargjorde Jan Björklund att han är till freds med nuvarande minerallag som tillåter svensk uranbrytning.
Sammanfattningsvis: En ovanligt klargörande stund i Sveriges Radio där utbildningsministern framstod som slarvig och nonchalant när det gäller fakta och dessutom demonstrerade en häpnadsväckande tro på att "marknaden" och beslut på "kommersiella grunder" ska fatta de rätta framtidsbesluten om klimat, miljö och energi. Jag noterar:
- Björklund beskriver 4-5 procent vindkraft, som andel av den svenska elproduktionen, som något närmast osannolikt. Han tycks okunnig om vad som står i regeringens egen proposition från förra året: "En ny planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020 fastställs"
- Han tycks inte heller vilja höra talas om näringsdepartementets uppmaning på Vattenfalls senaste bolagsstämma, att "Vattenfall måste leda Europas omställning till grön el."
- När statsministern använde felaktiga siffror om sysselsättningen i Agendas partiledardebatt blev det ett betydande hallå i medierna. Men när Ekot avslöjar att både Jan Björklund och Göran Hägglund dundrar på med falska uppgifter om kärnkraftens andel av den svenska elförsörjningen - då tycks det inte finnas någon annan journalist som tycker att det är intressant. I bloggosfären är det bättre ställt. Läs t ex Björklund och fakta.
Den främsta anledningen till att Olkiluoto 3 var attraktivt för finska investerare var det oerhört låga priset de fick på totalentreprenaden - detta därför att leverantörerna var i desperat behov av order. Areva och i sista hand de franska skattebetalarna täcker minst 2,5 miljarder euro i överskridna kostnader och blir förmodligen också tvungna att kompensera för en del av den uteblivna elproduktionen som är värd minst 2 miljarder euro. Sådana erbjudanden kommer inte att ges framöver, möjligen med undantag för leverantörer österut som backas upp av staten och är ivriga att komma in på marknaden i väst, t ex ryska och sydkoreanska företag. Att skicka en ansökan till regeringen och lobba för den kostar hursomhelst inte så mycket och innebär inte något åtagande att faktiskt bygga en reaktor, så vad företagen säger, i princip, är att "får vi ett ett tillräckligt bra bud så OK, vi kan bygga". Om priserna för reaktorer är någonstans i närheten av där de har varit på sistone kommer de sannolikt att lösas ut (bail out) men det får vi veta först om regeringen gav någon av dem ett tillstånd så att det blir fråga om att fordra in anbud och överväga ett investeringsbeslut.
7 kommentarer:
Mycket bra, så pinsamt ska genast hämta ner lördagsintervjun (innan någon får för sig att den ska tas bort)
Du blandar ihop produktion (det Björklund talar om) och konsumtion (det ekot talar om). I konsumtionen ingår också vår importerade kolkraft från Danmark..
Talade intervjuer svart på vitt blir ofta ärliga.
Kina sjösatte 13 GW installerad vindel förra året... detta blir i praktiken ca 2.5 - 3 GW eftersom vindkraft i genomsnitt producerar ca 20-25% av märkeffekten.
Samtidigt påbörjades bygget av 9.7 GW kärnkraft. Just nu bygger Kina ca 22 GW kärnkraft, vilket när den körs som den skall blir ca 18-20 GW kärnkraft eftersom normal nyttjandegrad, med stopp för underhåll och bränslepåfyllning inräknat, är ca 85-95%. Även denna byggnadstakt är värdsrekord. Att vindkraften för tillfället ligger före kärnrkaften beror på att Kina inte hade någon kärnkraft alls (utan körde på skitig kol). Detta ha rdock Kina beslutat sig för att ändra på och till 2030 är planeringsmålet att man skall vara helt självförsörjande på kärnkraftsteknik. Kina har siktet inställt på att bli världsledande inom kärnkraft.
Världsrekord slår Kina också i vattenkraft. Tre Raviner är största vattenkraftanläggningen i världen.
Man slår också rekord i utbyggnad av kolkraft... kolkonsumtionen har mer än fördubblats sedan år 2000 och ökningen visar inga tecken på att mattas av.
Kort och gott: Kina bygger mest av [b]allt[/b]. Att då ha dassrulleperspektiv och enbart se till vindkraften är rätt meningslöst.
Mikael, som jag har fattat det så är det även en stor effektförlust i kärnkraften eftersom det är så mycket värme som bara leds ut i vatten eller luft.. så måste man inte också ta upp den delen och inte bara hur stora delar av tiden de producerar. Frågan är väl hur mycket el man får, till vilka kostnader och med vilken miljöpåverkan - effekter hit och dit känns ganska irrelevanta.
Ge oss lite bra sånna siffror istället!
mvh
Björn
@Björn
Du har helt rätt. Med tanke på hur vi utnyttjar uran för energiframställnig idag så har kärkraften en enormt stor utvecklingspotential framför sig.
Betänk att endast 1/7 av det uran som bryts i gruvorna slutligen hamnar i reaktorn som bränsle. Merparten av uranet försvinner i samband med anrikningsprocessen. Med andra reaktortyper, än de vi utnyttjar idag, kan även de 6/7 av uranet som idag kasseras användas för energiframställning. För övrigt finns alla resterande 6/7 av allt uran som hittills utnyttjats i kärnkraftens historia kvar i stora lager. Detta material skulle räcka som bränsle i många hundra år innan en enda ny gruva behöver öppnas.
Sedan har vi verkningsgraden för kraftverken. Idag ligger den mellan 33 och 37 %. Den energi som inte blir till elektricitet försvinner mycket riktigt till atmosfären eller haven. Med reaktorer som drivs vid högre temperaturer skulle verkningsgraden kunna höjas till 50 % - som ett vanligt kondenskraftverk minus utsläppen av svavelföreningar, kväveoxider, dioxiner, koldioxid mm.
Genom kontinuerlig upparbetning av det använda bränslet kan uran anses vara ett högst förnyelsebart bränsle då det skulle kunna utnyttjas 100 ggr mer effektivt än idag.
Av denna anledning är det oklokt att hävda att kärnkraften bör läggas ner, då den i realiteten har framtiden för sig. Säg det energislag som har denna utvecklingspotential. Men...saningen är den att uranet är alldeles för billigt idag (det finns för mycket av det) för att utvecklingen av dessa framtida reaktorer skall vara ekonomiskt intressant.
Hursomhelst finns allt använt bränsle kvar, samt den outnyttjade restprodukten från anrikningen, som kan utnyttjas i framtiden om uranet skulle tryta.
Björn,
Till Fredriks kommentarer kan nämnas att de siffror Michael ger alltså är den mängd elektricitet som verken ger, efter effektförlusterna till luft eller vatten.
Skicka en kommentar