onsdag 11 november 2009

Det stormar kring Vattenfall

Jag har försökt att se mönstret i den störtflod av reaktioner som följt på TV4s nyhet om att Vattenfall har planer på att sälja sitt svenska kraftledningsnät för att få pengar till en satsning på engelsk kärnkraft. Följande är värt att notera, tycker jag:

  • Vattenfall har inte dementerat TV4s nyhet trots att många medier påstår det. Vattenfall har bara sagt att de inte har fattat något beslut. Lyssna på Vattenfall Nordens presschef Erik von Hofsten här. "Vi kommunicerar bara gjorda affärer."
  • Fackliga och politiska krav på att Vattenfalls ledning ska avgå har redan börjat ställas. Här och här.
  • Vattenfall har blivit en riksdagsfråga. Miljöpartiets Peter Eriksson har krävt en extra riksdagsdebatt. Här. Eva-Lena Jansson (s) och Per Bolund (mp) har ställt frågor till näringsminister Olofsson. Här och här. Tobias Eneroth, näringspolitisk talesman för (s) säger att en försäljning av elnätet är en fråga för riksdagen och hans kollega i näringsutskottet Karin Åström säger att en försäljning är ett dråpslag. Här och här.
  • Från näringsministern hörs bara en dånande tystnad samtidigt som allt fler röster riktar sin kritik mot regeringsnivån. Det enda som liknar en kommentar från departementeet är detta i en TT-intervju. (Se uppdatering längst ner.)
  • De interna motsättningarna i Vattenfall och regeringens skärps. Vattenfalls vice VD har avgått - enligt TV4Nyheternas obekräftade källor är orsaken att Hans von Uthmann motsatt sig Vattenfalls planer på att sälja ut det svenska elnätet. Folkpartiet är på väg att spräcka regeringens uppgörelse om energin genom att kräva ytterligare kärnkraftverk. Flera högre tjänstemän väntas avgå säger SEKO-fackets Jan Palmqvist Här.
  • Vattenfalls agerande har lett till att klimataktivister, kärnkraftmotståndare, övriga miljövänner och privatiseringsmotståndare strålar samman i en kraftfull opposition mot regeringsprolitiken. Därtill kommer annan kritik - till exempel från ekonomiska analytiker här och här.
De sociala medierna på Internet ökar sin aktivitet. På Facebook finns Josefsson-gruppen "Kräv ny styrelse och VD för Vattenfall! Avsätt Josefsson!" och Maud Olofsson-gruppen "Kan jag finna 100 000 människor som vill bli av med Maud Olofsson?". Och bloggarna är igång för fullt - jag avrundar med några exempel:

Låt inte Vattenfall sälja elnätet skriver Småbrukarnas organisation.

Stoppa Vattenfall! skriver Jinge.se

Rolf Lindell, s-politiker i Stockholm, skriver:
SEKO vill byta ut VD, men frågan är vilken roll i planerna som Maud Olofssons näringsdepartement har haft i planerna. Efter drygt 30 år i Regeringskansliet ska ingen inbilla mig att planer av detta slag inte har diskuterats med eller åtminstone informerats om med företrädare på det ansvariga departementet. Och sådana diskussioner måste alltid anmälas hos departementsledningen.
Kildén och Åsman skriver under rubriken "Kortslutning så att propparna ryker":
”Dra åt helvete! Produktion och distribution är hjärtat i ett kraftbolags verksamhet. Det är hål i huvudet på någon…” Så finkänsligt uttryckte sig SEKO:s ordförande Janne Rudén när han kommenterade det interna styrdokument som TV 4 kommit över och som visar att Vattenfalls ledning vill sälja ut hela sitt svenska distributionsnät – till 850 000 hushåll och företag – och använda färska 50 miljarder till att bygga kärnkraft i Storbritannien.
Den ”någon” som har hål i huvudet är naturligtvis Vattenfalls vd Lars G Josefsson. Uppenbart är det kortslutning i skallen både hos honom och hela styrelsen – så när som hos dess vice vd, Hans von Utman, vilken motsatt sig beslutet och då fått sparken. Vattenfalls styrelse har en strategi som är lika smart som planerna hos Jönssonligan. Tänk om SJ skulle sälja ut hela det svenska järnvägsnätet och använda pengarna för att köpa in sig i Ryanair? Men är det kortslutning i Vattenfalls styrelse har det samtidigt gått en propp i huvudet hos energiminister Maud Olofsson. Hon är ännu så länge oanträffbar för kommentarer. Men hon är politiskt ansvarig för statligt äga Vattenfall och har sedan länge varit varse att hennes vd Josefsson lekt ”Sickan” i filmerna om Jönssonligan.
Frågan är om inte styrningen av Vattenfall blir en valfråga funderar Erik Pelling, ledamot (s) av kommunfullmäktige i Uppsala (s)

Scaber Nestor har hittat tre slags vansinne hos Vattenfalls ledning: säkerhetspolitiskt, privatekonomiskt och infrastrukturellt.

Högbergs Tankar undrar:
Vad är Mauds hemliga agenda för Vattenfall?

Hvad vilja (C)? frågar Johan Westholm och skriver att nyheterna om Vattenfall
får mig att fundera lite grann hur en (C– väljare mår nu för tiden. Maud Olofsson och Andreas Carlgren har förutom en skräck för statligt ägande en faiblesse för att investera i allt annat än politiskt korrekta energislag utom rikets gränser. Brunkol i Tyskland och nu kärnkraft i Storbritannien
Och Marita i Feministiskt Initiativ skriver:
Vad har Maud Olofssonatt säga? Näringsministern från det parti som skallade ”Stoppa kärnkraften” once upon a time. Kanske ges en förklaring att kärnkraft är det mest naturliga vi har. Radioaktivitet finns ju faktiskt i naturen. Ingenting förvånar längre.

Nu händer det grejer - missa inte! uppmanar Madeleine Larsson, miljöpartist Lidköping

Nya höga elavgifter på gång, varnar Ipse Cogita!

Näringsdepartementets tystnad i frågan är beklämmande! menar Mikael Olsson som dock gillar kärnkraft för att "en 70-procentig ökning av mängden koldioxidfri energi är en seger för det rationella tänkandet".

-----

Uppdatering: Näringslivsministern har äntligen kommenterat: Kritisk Olofsson avvisade Vattenfalls säljplaner. Här. Och här och här och här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

ÄNTLIGEN: FALL I VATTENFALL?

I Sverige nämns inte så ofta om hur Vattenfall inte bara fifflar i atomkraft – utan också i brunkol. Massmedia har länge låtit dess chef, Lars G. Josefsson, profilera sig som en gränslös miljökämpe. En ploj är ”det utsläppslösa kolkraftverket”. Men atomfifflet blev för mycket, t o m för dagens massmedier.

Hoppas Josefsson får gå idag – 13 november - och Olofsson nästa vecka, samt Carlgren och hela Centern ur Riksdagen senast 19 september 2010!

Kort om Brunkolet, som borde vara nästa punkt på bordet:

- Vattenfalls brunkolsbaserade elproduktion tillfogade under de gångna åren allmänheten och naturen i Tyskland enorma skador.

- Vattenfall driver fyra stora brunkolskraftverk, bland de smutsigaste i Tyskland, både vad gäller koldioxid och totala utsläpp/kWh. Här stöter enbart Vattenfall i Tyskland ut mer klimatförstörande gifter än hela kungariket Sverige.

- Vattenfalls kommande brunkolsdagbrott hotar storstaden Berlins dricksvattenförsörjning.

En pikant sak angående PR för Brunkol är att Vattenfall härvidlag använt sig av samma PR-agenturer som hjälpte USA att propagera för både det föregående och det nu pågående kriget i Irak!

När även brunkolsplanerna blir mer offentliga är frågan om Sverige har råd med denna gökunge – Vattenfall – som snart kan komma att omintetgöra all goodwill på miljöområdet Sverige har i dag, både i Europa och USA. Svenska staten inhöstade 18,7 miljarder kronor i vinst från Vattenfall 2006.
”Sweden – the middle way” fungerar på sitt eget sätt: ”Global Warming” balanseras mot ”Global Greed” (global girighet).

När Herr J. nu har profilerat sig färdigt(?) kommer han förmodligen att få ett annat toppjobb någonstans, ingen kommer ens ihåg det ”utsläppslösa kolkraftverket”, näringsminister Olofsson kommer att anföra Vattenfalls vinster som ett plus i valdebatten, miljöminister Carlgren kommer att vicka på huvudet och säga ”det hade jag inte en aaaning om” – och massmedia kommer att fortsätta uppmuntra svenskarnas charterresor till Thailand.

Ledarna för detta parti har visat sig vara både djupt odemokratiska och omoraliska. Det förtjänar därför minst en valperiod i ”Division II” = utanför riksdagen, för att hitta tillbaka till sin själ, som det heter inom idrotten. Eller ett skäl för sin existens.

Erik Eriksson