torsdag 5 november 2009

Kära Arbetaren - vad menas?

Mitt hjärta började bulta när jag nyss läste dagens ledarkrönika i Arbetaren. Varför? För att jag blev orolig och för att Arbetaren inte är vem som helst. Den är en kär gammal vän som var drivande i kärnkraftmotståndet för 30 år sedan och till exempel varje vecka gav plats åt Tage Danielssons tankar från roten. Och vad säger den gamle vännen Arbetaren om kärnkraften idag? Det är det som gör mig orolig. Så här säger den:
"Trots att alla de gamla argumenten i stort sett kvarstår levererar kärnkraften åtminstone hyfsat koldioxidfri energi. Att fasa ut kolet, den energikälla som ger mest utsläpp, är en ren överlevnadsfråga. Därför kan det vara vettigt att driva vidare kärnkraften åtminstone under en omställningsperiod."
Arbetarens ledarkrönika är föranledd av att Industrikraft och Vattenfall bildat en kärnkraftallians som vill bygga nya svenska kärnkraftverk. Tidningen skriver:
"Eftersom regeringen tidigare i år bytte fot och tillät nya reaktorer finns i nuläget inget som sätter stopp för det."
Men detta är inte sant! Det räcker inte att regeringen byter fot för att Sverige ska få nya lagar. Det är fortfarande enligt lag förbjudet att bygga nya svenska kärnkraftverk. Det är så här det ligger till:
  • I måndags lade en offentlig utredning fram ett delbetänkande med förslag till lagändringar som krävs för att häva förbudet att bygga nya svenska kärnkraftverk.
  • Denna utredning ska remissbehandlas.
  • Sedan skriver regeringen en proposition.
  • Därefter följer utskottsbehandling.
  • Till sist, någon gång våren 2010, är det dags för riksdagen att ta ställning.
Och även om det inte är sannolikt - för att använda Tage Danielssons ord - att riksdagen går emot regeringen så är det inte uteslutet. Det finns som bekant kärnkraftmotståndare inom allianspartierna och vi är många som kommer att stödja dem när partipiskorna börjar vina.

Kommer Arbetaren också att göra det?

Jag har svårt att besvara den frågan efter att ha läst dagens ledarkrönika och tidningens tidigare linjeledare som man också hänvisar till. Arbetaren säger bland annat:
  • "Men även om en panikavveckling undanbedes vill jag betona att nya kärnkraftverk är en annan sak. Kärnkraft är ingen förnyelsebar energi utan förutsätter uran, en högst ändlig resurs." (Dagens ledarkrönika)
  • "Det är därför dags att förse Arbetarens gamla och klara ställningstagande mot kärnkraft med ett förbehåll: Kärnkraften får inte, när den avvecklas, ersättas med energi som ökar utsläppen av växthusgaser. Det innebär att det är ännu mer prioriterat att lägga ner fossileldade kraftverk." (Linjeledaren)
  • "Om kärnkraftens vara eller icke vara är ganska enkel i Sverige – den bör avvecklas, om än med ovanstående förnuftiga förbehåll – blir den därför mer komplicerad ur ett globalt perspektiv. Som har påpekats många gånger är kärnkraften inte någon generallösning på klimatproblemet, men samtidigt är den en mer uthärdlig energikälla än kolkraften under övergången till det grönare och energisnålare samhälle som måste bli." (Linjeledaren)
  • "Men utan att ställa stor tillit till obeprövad teknik vore det kanske vettigt att även lägga forskningspengar på vad som kallas för fjärde generationens kärnkraft. Det anser i alla fall den framstående klimatforskaren James Hansen. Inte minst eftersom denna kan lösa ett av de stora problemen med dagens kärnkraft: det radioaktiva avfallet med halveringstider på tusentals år. Förhoppningen är att fjärde generationens kärnkraft ska använda sådant avfall som bränsle och i sin tur efterlämna sig avfall med en halveringstid på ”bara” några decennier. Det vore i sig en stor välgärning, och om den dessutom kan förse oss med säker och så gott som koldioxidfri energi får vi lov att ompröva vår syn på kärnkraft en gång till." (Linjeledaren)
Dagens ledarkrönika avslutas så här: "Framtiden stavas därför – nu som förr, överallt men inte minst i Sverige – förnyelsebart och energieffektivisering." Det låter bra - men så låter också Maud Olofsson också, hon som är den senaste stora svikaren i kärnkraftens sorgliga politiska historia. Frågan är alltså vad Arbetaren menar när det kommer till kritan. Är vi till att börja med överens om att stödja parollen Don't Nuke the Climate! i Köpenhamn i december?

9 kommentarer:

Michael Karnerfors sa...

Tänka sig... människor kan tänka efter en vända till och byta åsikt. *flämt* Upprörande! Har man en gång tyck något så måste man ALLTID tycka det, oavsett vad argumenten säger!

Lite raljerande jag vet... men kort och gott går detta blogginlägg ut på att klaga på att folk inte är lika hårdnackade och envisa som du. Jag har svårt att känna sympati inför det.

/Micke, före detta kärnkraftsmotståndare

Anonym sa...

Hej! Det här blir nästan löjligt - om det inte vore så allvarligt. I klimatdebattens kölvatten ser de penningstinna (kapitalismen) en (ny)gammal bransch att tjäna pengar på. De som är kvar inom (grå)socialismen behöver bara höra ordet "jobb" för att haka på.

Nu får "vi" (tror "man") både mer kärnkraft och gasledningen genom Östersjön. Kan ovanstående tydliggöras bättre än så?

Det är farligt att fastna i en "ism". Detta gäller nog både "energifanatism" (att lägga alla ägg i en storskalig korg) och anarkism (att tankarna blir äggröra när läget ser allt hotfullare ut).

Men: "We have nothing to fear but fear itself".

Erik Eriksson

Rikard sa...

Hej!

Av ledaren framgår att jag INTE är för en utbyggnad av kärnkraften, allra minst i Sverige. Och jag är givetvis FÖR en storsatsning på förnyelsebar energi och energieffektivisering.

Så jag vet inte riktigt vad vi inte är överens om... Håller du inte med om att det kan finnas en motsättning mellan att lägga ner både Europas kolkraftverk och dess kärnkraft på kort sikt? Och håller du inte med om att i det valet måste kolet utfasas allra först?
/Rikard Warlenius

Michael Karnerfors sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Michael Karnerfors sa...

Rikard: Vad tycker du om en fortsättning på kärnkraften då... att man bygger ersättare för våra nuvarande gamla verk?

göran bryntse sa...

Ny kärnkraft i Sverige ersätter inte
kolkraft och elexport blir en dålig affär. Om t ex tyskar vill ersätta sina kolkraftverk med kärnkraftverk är det naturligt att de bygger dessa själva. Varför ska Sverige, som faktiskt haft en folkomröstning som resulterade i nej till Kärnkraft, bygga ny kärnkraft enbart för olönsam export genom dyrbara kablar? Litauen-kabeln kommer att kosta 10 miljarder och vi får aldrig tillbaks de pengarna. Arbetarens ledarskribent behöver uppenbarligen en kurs i energifrågor och en annan kurs i demokratins grunder ! Nu är sol-, vind- och bioenergi samt energieffektiviseringar billigare än ny kärnkraft, som f.ö. påverkar klimatet mycket mer. De brytvärda urantillgångarna är knappare än oljereserverna.Lönsam kärnkraft tar därför slut redan detta århundrade, troligen före 2050.

Michael Karnerfors sa...

Varför ska Sverige, som faktiskt haft en folkomröstning som resulterade i nej till Kärnkraft,

Du menar folkomröstningen där man kunde rösta för "Avveckling", "Avveckling" och "Snabb avveckling"?

En fråga Göran: kör du fortfarande på vänster sida vägen?

Om vi bortser ifrån att vi inte hade något annat val i den omröstningen än att säga "Avveckling" så är folkomröstningar fortfarande bara rådgivande, inte bindande annat än om regering och riskdag förbundit sig att blint följa resultatet.

Kärnkraften har nu dubblat sin ålder, och erfarenheten i mantimmar att driva kärnkraft har minst femfaldigats. Folkomröstningen 1980 är minst sagt irrelevant idag. Det är helt andra förhållanden idag.

bygga ny kärnkraft enbart för olönsam export genom dyrbara kablar?

Om du kan säga åt Tyskland och Danmark att sluta exportera sina luftföroreningar så tänker jag betrakta ditt argument.

Nu är sol-, vind- och bioenergi samt energieffektiviseringar billigare än ny kärnkraft,

Elforsk håller inte med.

De brytvärda urantillgångarna är knappare än oljereserverna.Lönsam kärnkraft tar därför slut redan detta århundrade, troligen före 2050.

OECD bedömer urantillgångar för nuvarande prospekteringar med nuvarande reaktorteknik (Generation II) till minst 100 år.

Detat tar inte hänsyn till torium, ett annat möjligt klyvbart material.

Detta tar inte hänsyn till Generation III+ och Generation IV-reaktorer.

Detta tar inte hänsyn till reaktortyper som kan bruka det som idag anses vara avfall.

Påståendet att mängden klyvbart material tar slut innan 2050 är kort och gott fel.

Rikard sa...

Michael: Jag tycker att Sverige och alla andra länder ska storsatsa på förnyelsebar energi och energieffektiviseringar, och lägga ner kärnkraften så fort det är möjligt utan att ta till fossilbränslekraft i stället. Om vi ska klara oss undan riktigt farlig klimatförändring måste den omställningen i stort sett vara genomförd på 2020-talet, och det finns därmed ingen anledning att bygga nya kärnkraftverk - vare sig på nya platser eller där det nu står reaktorer.

Michael Karnerfors sa...

Jag tycker att Sverige och alla andra länder ska storsatsa på förnyelsebar energi och energieffektiviseringar, och lägga ner kärnkraften så fort det är möjligt utan att ta till fossilbränslekraft i stället. Om vi ska klara oss undan riktigt farlig klimatförändring måste den omställningen i stort sett vara genomförd på 2020-talet, och det finns därmed ingen anledning att bygga nya kärnkraftverk - vare sig på nya platser eller där det nu står reaktorer.

Det ger oss 10 år. Tror du verkligen på allvar att vi kan bygga tillräckligt med förnybart så att det ersätter 85% av världens energiproduktion på 10 år?

Och om du menar att det går så otroligt snabbt att bygga förnybart, varför menar du då att det tar så lång tid att bygga ny kärnkraft? Är förnybart per definition något som snabbt kan byggas till full kapacitet medan kärnkraft alltid går i sirap?

Eller är det bara en önskedröm från din sida att förnybart kan byggas så snabbt?