Kärnkraft, kärnvapen och nukleär skymning

Alyn Ware

I dag delas årets alternativa nobelpris ut vid en ceremoni i Riksdagen och igår var jag och lyssnade på en av pristagarna när han talade på Medelhavsmuseet. Det var Alyn Ware från Nya Zeeland som belönas för ett par decenniers framgångsrika folkbildargärning - eller med juryns ord: "för sina effektiva och kreativa förslag och initiativ för att främja utbildning för fred och för att befria världen från kärnvapen". En stor del av sitt anförande ägnade han åt att entusiastiskt beskriva de möjligheter som han menar har öppnat sig i spåren på Barack Obamas olika initiativ där den amerikanske presidenten pläderat för fred och säkerhet i en värld utan kärnvapen. I sitt tal nämnde Alyn Ware inte den civila kärnkraften men när jag efteråt talade med honom skrädde han inte orden: Sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen är uppenbart och en utbyggnad av kärnkraft bör redan av det skälet undvikas. Han hade överhuvudtaget inget gott att säga om kärnkraften och menade bl a att utvecklingsländerna var mycket mer betjänta av småskaliga energisystem.

Yvonne Rådestam

Redan under den paneldiskussion som föregick Alyn Wares framträdande hade kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen aktualiserats av Yvonne Rådestam, kommunalpolitikeer för Miljöpartiet i Haninge och medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen. För henne var det självklart att man inte kan angripa kärnvapenhotet utan att samtidigt avveckla kärnkraften. Hon vände sig direkt till Gunnar Westberg, aktiv både internationellt och i Sverige i ledningen för Läkare mot kärnvapen, och frågade om hans syn på saken.

- Det finns duktiga och kloka människor som tror att vi kan skapa en kärnvapenfri värld samtidigt som vi sprider civil kärnkraft. Det gör inte jag, svarade Gunnar Westberg.

Läkarnas internationella förening IPPNW (International Physicians for the Prevention of Nuclear War) tar klart ställning mot kärnkraft. Den svenska föreningen gör inte det, men anser att man bör observera kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen. Fast själv menar alltså Gunnar Westberg att denna koppling räcker som skäl för att avskaffa kärnkraften. I ett mejl till mig för någon vecka sedan skrev han också:

- Jag blir ganska arg när jag hör folk påstå att kärnkraften behövs för att hindra ökningen av växthusgaser. Kärnkraften står idag för omkring 4% av världens energiproduktion, räknat vid konsumtionsstället. Obs: Energi, inte elektricitet enbart. Man måste ju räkna energin om det handlar om CO2-utsläpp. Det finns 440 kärnkraftreaktorer i världen. Medelåldern är 24 år. Många är på väg att stängas Just nu byggs omkring 30 reaktorer i världen Det påstås ibland att det är 65, men då räknar man dom som i något form beviljats, men som inte börjat byggas. Eftersom det tar minst 10 år att bygga ett kärnkraftverk kan vi med säkerhet påstå att antal kärnkraftverk i världen kommer att minska de närmast 10 åren. Det är nästan säkert att de är ännu färre om 20 år. Även om man verkligen satsar kommer vi först om 25-30 år att ha lika många reaktorer som vi hade år 2000. Kärnkraftens renässans!

Gunnar Westberg

På Medelhavsmuseet ägnade Gunnar Westberg stor uppmärksamhet åt de klimatförändringar som ett krig med kärnvapen kan leda till. På 1980-talet talades det om "atomvinter" men unga människor idag känner inte till det. Diskussionen dog ut. Nyare forskning talar om "atomskymning" eller "nukleär skymning" och beskriver följderna av ett "begränsat" kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan med 100 kärnvapen av Hiroshima-storlek. Bränderna i stora städer kommer att sprida fem miljoner ton sot i stratosfären, skriver Steven Starr på sin hemsida. En stor del av jordens skyddande ozonlager kommer att förstöras. Temperaturen kommer att sjunka och odlingssäsongerna förkortas. Uppemot en miljard människor kan drabbas av svältdöden.

Steven Starr besöker Köpenhamn i anslutning till FNs klimatmöte och i vetenskapliga tidskrifter kan man läsa om den nukleära skymningen. Men i massmedia talas inte om saken. Varför? Gunnar Westberg fick frågan på Medelhavsmuseet igår och svarade.

- När frågan blev känd på 1980-talet fördes den fram av karismatiska personer som Carl Sagan. Något sådant skulle behövas också idag. De nya forskningsrönen är dessutom bara några år gamla. Och i medierna är det kolxidutsläppen som ägnas allt intresse när man talar om klimatförändringar. Vi får hoppas att allmänheten blir informerad om riskerna för nukleär skymning så småningom.

Läs även andra bloggares åsikter om nukleär skymning, kärnvapen, kärnkraft, klimathotet, köpenhamnsmötet,

AB Expr