Det går inte "att glömma Tjernobyl"

Förra året publicerade New Yorks Vetenskapsakademi boken "Tjernobyl. Katastrofens konsekvenser för människorna och miljön". Den är troligen den mest omfattande och kompletta redovisning av data som gäller de negativa följderna av Tjernobyl.

Rosalie Bertell, känd cancerforskare som bl a fått alternativa nobelpriset, kallar i sin recension boken en "måste-läsning" som "många av oss väntat på sedan 1986" "Hittills har vi läst om publicerade rapporter från begränsade fläckvisa undersökningar som genomförts av forskare i väst ... Också de prestigefyllda IAEA, WHO och UNSCEAR har baserat sina rapporter på omkring 300 sådana forskningsdokument från väst och utelämnat resultaten i omkring 30.000 rapporter som sammanställts av forskare som lever och arbetar i de drabbade områdena."

I Sverige har den här boken inte alls uppmärksammats. Men i ett kommande nummer av Miljömagasinet skriver Håkan Larsson om den och med hans medgivande citerar jag några stycken ur hans artikel:

Boken är skriven av tre ansedda forskare. Den ryske biologen dr Alexej Jablokov är tidigare miljörådgivare till den ryske presidenten; dr Alexej Nesterenko är vitrysk biolog och ekolog. Dr. Vassili Nesterenko var fysiker och medlem av Vitrysslands vetenskapsakademi (han avled 2008). Vid katastrofen ledde han Vitrysslands kärnenergiinstitut.

I sitt förord skriver dr Dimitri Grodzinsky, ordförande för Ukrainas nationella strålskyddskommission, om hur "anhängare av kärnkraft har försökt att dölja konsekvenserna av Tjernobyl redan från dag ett”. Den viktigaste slutsatsen i boken är att det är ”omöjligt och fel att glömma Tjernobyl."

Bokens grundas på cirka 5000 radiologiska undersökningar och vetenskapliga rapporter. Slutsatsen, som bygger på folkbokföringsuppgifter och hälsojournaler mellan 1984 och 2004, är att cirka 985.000 människor har avlidit i cancer orsakad av Tjernobyl. Det påstående som Internationella atomenergiorganet, IAEA, fortfarande vidhåller - att förväntat antal dödsoffer till följd av Tjernobyl kommer att vara 4.000 - är alltså ren lögn.

En försvårande omständighet är samverkansavtalet mellan IAEA och WHO, som ingicks 1959. WHO hindras att publicera forskning om strålning utan samråd med IAEA. Avtalet föreskriver att all oönskad information om kärnkraften och dess möjliga konsekvenser undanhålls allmänheten. WHO stöder också IAEA:s påstående att 4.000 kommer att dö till följd av olyckan.

Barn och ungdomar påverkas särskilt av radioaktivitet. Därför redogör boken särskilt för deras journaler. Före olyckan var mer än 80% av barnen i de nu förorenade områden i Ukraina, Vitryssland och Ryssland "friska". I dag mår färre än 20% ”bra”.

I avsnittet om miljön tar bokens författare upp det tema som TV-programmet Vetenskapens värld i SVT2 (kan ses här) sände i kväll under rubriken "Naturen tar tillbaka Tjernobyl". Jag citerar ur boken:

Så snart industrin, jordbruket och annat tryck som människan utövat på naturen mildrades i det tungt kontaminerade området började naturlivet att återhämta sig och tycktes rentav blomstra. Stora däggdjur - vargar, älg, vildsvin, rådjur och fåglar, t ex örnar - lever i den kontaminerade zonen. Men det handlar om en bedräglig välmåga. Studier av fåglar indikerar att en del arter uppehåller sig i området helt enkelt för att de invandrat från ställen som inte är kontaminerade. När man undersökt celler, vävnader, kromosomer och immunitet hos växter, fiskar, amfibiedjur (som kan leva både på land och i vatten) och däggdjur har man i alla detaljstudier kunnat konstatera försämringar och missbildningar.

Till sist: Det är inte svårt att förstå att en upprörd Gunnar Bergdahl i Helsingborgs Dagblad utnämner 26 april till Den stora glömskans dag. Läs mer här.

Tolv mil tyskar mot svensk kärnkraft

Ett tag tänkte jag åka till Hamburg i helgen. Nu sitter jag i stället framför min dator och ser hur 120.ooo människor i härligt vårväder bildade en mänsklig kedjereaktion mot kärnkraften - de stod hand i hand de 12 milen mellan Vattenfalls kärnkraftverk i Brunsbüttel och Krümmel. En så stor demonstration mot kärnkraften har inte ägt rum i Tyskland sedan 1980-talet.

Genomslaget i medierna var totalt. TV-kanalen ZDF hade t ex inslaget om demonstrationen som förstanyhet i sin kvällssändning. Kolla det gärna här, och låt dig inte störas om du inte förstår tyskan. Efter 20 sekunder kommer bilder som säger mer än ord.

Denna väldiga mobilisering av kärnkraftmotståndet, nästan på dagen 24 år efter Tjernobylkatastrofen, äger rum i ett läge när den nya tyska regeringen har bestämt att det tidigare avvecklingsbeslutet, fattat av koalitionen mellan De Gröna och SPD, ska upphävas. Enligt den tidigare planen skulle det sista kärnkraftverket stängas omkring 2021. Till hösten väntas regeringens besked om förlängda livslängder för de befintliga reaktorerna. Däremot finns inga planer på att bygga nya kärnkraftverk.

Helgens demonstration hade i hög grad udden riktad mot Vattenfall som äger kärnkraftverken i Krümmel och Bunsbrüttel. Verken stängdes av i juni 2007 efter mycket allvarliga incidenter och företaget har ännu inte lyckats få dem i reguljär drift. Två andra demonstrationer ägde rum vid Biblis kärnkraftverk (20.000 deltagare) och Ahaus tillfälliga avfallsförvar (6000 deltagare).

I Sverige, precis som i Tyskland, hotas det tidigare avvecklingsbeslutet av en borgerlig regering. Men här kan vi inte ens drömma om demonstrationer liknande de som äger rum i Tyskland. Hur har det kunnat bli så? En viktig faktor är hur den rödgröna oppositionen agerar i de båda länderna. SPD och De Gröna satsade stenhårt på mobilisering inför helgens demonstrationer och de högsta partiledarna deltog i protesterna. I Sverige tycks det som om Jan Björklunds Folkparti är ensamt om att vilja göra kärnkraften till en valfråga.

Dagens Nyheters korrespondent rapporterade från demonstrationen (här) och många andra svenska medier publicerade nedanstående TT-notis:

Tolv mil tyskar mot svensk kärnkraft
Tiotusentals människor fattade varandras händer och bildade en tolv mil lång mänsklig kedja för att protestera mot kärnkraft i norra Tyskland på lördagen - inte minst mot två svenskägda kärnkraftverk.
Deltagarna ville uppmärksamma med 24-årsdagen av Tjernobylkatastrofen på måndag och protestera mot den tyska regeringens planer att skjuta upp stängningen av landets 17 kärnkraftverk till efter 2020.
Demonstranterna uppmanade särskilt regeringen att stänga kärnkraftverken i Krümmel och Brunsbüttel, som ägs av statliga svenska Vattenfall och som har drabbats av flera problem på senare år.

61 dagar kvar! - Dagsläget inför riksdagsbehandlingen 17 juni

Här följer en uppdatering av riksdagsbehandlingen av kärnkraftfrågan. När jag skrev om saken häromdagen låg inte alla motionerna ute på nätet. Dessutom har medierna rapporterat en del nytt om spelet inför riksdagsbeslutet 17 juni.

Läget inför voteringen
Sven Bergströms motion (se nedan) har kommenterats av Näringsutskottets ordförande, Carl B. Hamilton i en TT-artikel och av miljöminister Andreas Carlgren i Ekot i Sveriges radio. Allt talar för att Bergströms krav på något sätt kommer att besvaras så att han inte kommer att rösta nej till förslaget att avskaffa avvecklingslagen. På sin blogg skriver Helle Klein: "Regeringspiskan viner och den stackars Sven Bergström verkar lydigt gå in i fållan. --- Ge dig inte, Sven!" Bergströms partikamrat Staffan Danielsson, som helhjärtat stöder regeringsförslaget, skriver positivt om Bergströms motion.

Dessutom har den politiske vilden, tidigare moderaten Göran Thingvall meddelat att han kommer att rösta ja till regeringens förslag.

I dagsläget är det två ledamöter ur det borgerliga lägret, Solveig Ternström och Eva Selin Lindgren, som sagt att de kommer att rösta nej till regeringens förslag. Det behövs fyra nej-röster och en enig opposition för att fälla regeringens förslag.''

Förslagen om ja eller nej till ny kärnkraft
Regeringen har lagt två kärnkraftpropositioner. Förslaget att avskaffa Avvecklingslagen och ändra Kärntekniklagen innebär att nya reaktorer kan byggas för att ersätta de nuvarande. Samtidigt försvinner möjligheten att genom demokratiskt fattade beslut stänga reaktorer och alltså avveckla kärnkraften. Dessa förslag läggs i propositionen "Kärnkraften - förutsättningar för generationsskifte". Finns här.

Två motioner yrkar avslag på regeringens förslag. Den ena har lagts av tio ledamöter från s, v och mp med Tomas Eneroth som första namn (här) och den andra av centerpartisterna Solveig Ternström och Eva Selin Lindgren (här).

I en tredje motion föreslår Sven Bergström (c) tre ändringar i regeringens förslag:

1: Det gällande förbudet mot att uppföra nya reaktorer ska inte, som regeringen förslår, upphävas under mandatperioden. Bergström hänvisar till allianspartiernas vallöfte om att avvecklingslagen skulle lämnas orörd under mandatperioden. "Vallöften skall fullföljas, inte brytas", skriver Bergström. Men han kan ändå tänka sig att vårriksdagen tar beslutet om att upphäva avvecklingslagen ifall lagen träder i kraft först 1 januari 2011. Ett andra alternativ som han nämner är att frågan om förbudets vara eller inte vara tas upp först efter valet i höst så att "väljarna i valet 2010 kan väga in också denna fråga i sitt val." Bergström tar inte ställning för det ena eller andra av dessa alternativ.

2: Regeringen ska på riksdagens uppmaning återkomma med förslag till lagstiftning eller andra åtgärder som säkerställer att de borgerliga partiledarnas utfästelse om att ny kärnkraft inte ska få statligt stöd står sig över tiden. Detta löfte är framför allt Centerpartiets tyngsta argument för att acceptera klartecken till ny kärnkraft men det har inte arbetats in i de förslag till lagändringar som ingår i regeringens proposition. Nu föreslår Bergström att riksdagen beslutar om att så ska ske.

3: Riksdagen ska tillkännage för regeringen att obegränsat skadestånds- och kostnadsansvar ska gälla för eventuella olyckor inklusive hälsoeffekter vid svenska kärnkraftverk. Bakgrunden är att bl a miljöministern hävdat att regeringen föreslår ett sådant obegränsat ansvar men att kritiker hävdat att det inte är sant. Ett exempel på denna kritik finns här.

Förslagen i ansvarsfrågan
Regeringens andra kärnkraftproposition heter "Kärnkraften - ökat skadeståndsansvar". När miljöminister Andreas Carlgren marknadsfört propositionen har han talat om reaktorägarnas fulla och begränsade ansvar (här) - påståenden som är felaktiga och fått stark kritik (här och här).

Propositionen har föranlett två följdmotioner:

I en motion från åtta ledamöter i s,v och mp med Carina Moberg (här) som första namn föreslås en förnyad granskning av den föreslagna lagstiftningens kvalitet (mot bakgrund av kritiken i lagrådsremissen), en översyn av frågan om det obegränsade ansvaret och ansvarsbeloppet samt en bedömning av frågan om det s k ansvarsgenombrottet (dvs att moderbolaget blir ansvarigt för dotterbolagets verksamhet, något som inte är möjligt enligt svenska Aktiebolagslagen men som enligt tysk lag gör Vattenfall ansvarigt vid en olycka i en reaktor som drivs av Vattenfalls tyska dotterbolag).

I en motion från centerpartisterna Solveig Ternström och Eva Selin Lindgren (här) föreslås att reaktorägarnas ansvar också ska gälla stöld och annan spridning av kärnmaterial. "Kärnkraftbolagen bör därför fondera särskilda medel för att finansiera övervakningen mot kärnvapenspridning under de långa tidsrymder som krävs för säker förvaring/kvittblivning av kärnvapenmaterialet."

E.ON svarar på anklagelsen för vilseledande marknadsföring

I förrgår svarade E.ON till slut på Konsumentverkets brev där företaget prickas för vilseledande reklam om den "helt koldioxidfria" kärnkraften. Jag tar det från början. Detta har alltså hänt:

E.ON inledde i slutet av november förra året en påkostad annonskampanj i rikstäckande medier. Bl a publicerades helsidor som såg ut så här:

Klicka på bilden för att göra den större. (Markeringen av texten i ringen har gjorts av mig.)

Annonsen anmäldes till Konsumentombudsmannen och den 12 februari meddelade Konsumentverket i ett brev till E.ON att man ansåg att företaget gjort sig skyldig till vilseledande marknadsföring eftersom påståendet att kärnkraften är en helt koldioxidfri energikälla inte är korrekt om man tar hänsyn till hela produktionskedjan. Konsumentverket underströk att man eftersträvar frivilliga rättelser och begärde in ett svar från E.ON till den 4 mars. Företaget begärde och fick i ett par omgångar uppskov med sitt svar. Nu har det alltså anlänt, utarbetat av Mannheimer Swartling Advokatbyrå.

Advokatbyrån argumenterar på flera olika sätt när man försöker hävda att E.ONs marknadsföring inte är otillbörlig:

• Man hänvisar till att praxis är att man utgår från att den tänkta konsumenten "har normal fattningsförmåga, erfarenhet och kunskap" och att vissa uttryck inte ska uppfattas bokstavligt.
  

• Man hänvisar till att marknadsdomstolen för 20 år sedan inte tyckte att det var otillbörligt att marknadsföra ett tvättmedel som "Sulfo utan sulfat" trots att det innehöll sulfat.
  

• Man tillbakavisar kravet på att man i marknadsföringen ska ta hänsyn till miljöpåverkan i hela produktionskedjan.

• Man menar att det framgår av annonsen att man man med "kärnkraften" enbart syftar på produktionen vid kärnkraftverket.

• Man hävdar, med en hänvisning till en äldre utredning från Vattenfall, att koldioxidutsläppen från kärnkraften, även om man tar hänsyn till hela produktionskedjan, är mindre än de som vattenkraft och vindkraft orsakar.

• Man hävdar med bilagda exempel att det i debatt och marknadsföring är praxis att beskriva kärnkraften som koldioxidfri. Bl a hänvisar man till Fortum Carbon Free.

Brevet från E.ONs advokater, som med bilagor omfattar 58 sidor, slutar med att man ser fram mot att bli uppringda av Konsumentverket för att diskutera saken vidare. Fortsättning följer, alltså.

Mina tidigare inlägg om E.ON-historien här och här.

Kärnkraften i riksdagen: Tre motioner är lagda, Näringsutskottet har bollen

Igår var sista dagen för motioner med anledning av regeringens kärnkraftpropositioner. Tre motioner har lämnats in.

I en av dem, som undertecknats av företrädare för de tre oppositionspartierna, yrkas avslag på regeringens proposition. En annan motion från oppositionen fokuserar på skadeståndsansvaret.

Den tredje motionen har skrivits av centerpartisten Sven Bergström och innehåller tre yrkanden:

• Det gällande förbudet mot att uppföra nya reaktorer ska inte, som regeringen förslår, upphävas under mandatperioden. Bergström hänvisar till allianspartiernas vallöfte om att avvecklingslagen skulle lämnas orörd under mandatperioden. "Vallöften skall fullföljas, inte brytas", skriver Bergström. Men han kan ändå tänka sig att vårriksdagen tar beslutet om att upphäva avvecklingslagen ifall lagen träder i kraft först 1 januari 2011. Ett andra alternativ som han nämner är att frågan om förbudets vara eller inte vara tas upp först efter valet i höst så att "väljarna i valet 2010 kan väga in också denna fråga i sitt val." Bergström tar inte ställning för det ena eller andra av dessa alternativ.
  

• Regeringen ska på riksdagens uppmaning återkomma med förslag till lagstiftning eller andra åtgärder som säkerställer att de borgerliga partiledarnas utfästelse om att ny kärnkraft inte ska få statligt stöd står sig över tiden. Detta löfte är framför allt Centerpartiets tyngsta argument för att acceptera klartecken till ny kärnkraft men det har inte arbetats in i de förslag till lagändringar som ingår i regeringens proposition. Nu föreslår Bergström att riksdagen beslutar om att så ska ske.

• Riksdagen ska tillkännage för regeringen att obegränsat skadestånds- och kostnadsansvar ska gälla för eventuella olyckor inklusive hälsoeffekter vid svenska kärnkraftverk. Bakgrunden är att bl a miljöministern hävdat att regeringen föreslår ett sådant obegränsat ansvar men att kritiker hävdat att det inte är sant. Ett exempel på denna kritik finns här.
  

Sven Bergström föreslår alltså inte att den gällande Avvecklingslagen ska behållas. Han menar att den i praktiken kommer att sakna betydelse:

"utan statliga subventioner kan det synas vara närmast en akademisk fråga om det formellt finns ett förbud att bygga eller inte. Det blir ändå inget byggt. Knappast någon kan tro att Sverige skulle bli det första land i världen där kärnkraft kan byggas utan statligt stöd."

Att han ändå vill skjuta på beslutet att avskaffa Avvecklingslagen motiverar han alltså med att vallöften ska hållas. Här är den stora skillnaden mellan Bergströms motion och de rödgrönas gemensamma motion där man yrkar på avslag av regeringens proposition. I motionen konstateras helt riktigt att om Avvecklingslagen avskaffas blir det omöjligt att genom demokratiskt fattade beslut "påverka energipolitiken i sådan riktning att kärnkraften kan fasas ut." Då blir det kärnkraftbolagen som bestämmer den saken. De rödgröna kritiserar också regeringen för att i stor hast försöka genomdriva sin linje av partitaktiska skäl. Man beklagar att energipolitiken inte som tidigare läggs fast över partigränserna och skriver: "En rödgrön regering kommer därför efter nästa val att bjuda in till nya blocköverskridande samtal i syfte att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse."

Nu väntar Näringsutskottets behandling av regeringens proposition och de båda motionerna. Den borgerliga majoriteten kommer förstås att yrka avslag på den rödgröna motionen. Men vad gör man med Sven Bergströms motion? Hans yrkanden kommer naturligtvis inte att gå igenom i sitt nuvarande skick men majoriteten kommer möjligen att försöka skriva ihop sig om formuleringar som ska kunna accepteras av Bergström och som innebär att man har besvarat motionen snarare än avslagit den.

När riksdagen den 17 juni behandlar frågan (i skuggan av det stundande kungliga bröllopet) kommer så utskottsmajoritetens tillstyrkande av regeringens proposition att ställas mot en reservation från utskottets rödgröna minoritet. Om ingen i det rödgröna lägret lägger ner sin röst eller röstar med de borgerliga behövs fyra borgerliga röster för att regeringens förslag ska falla. Som bekant har centerpartisterna Solveig Ternström och Eva Selin Lindgren redan sagt att de kommer att rösta nej till regeringens förslag. Svenska Dagbladet talade med Sven Bergström i kväll och skriver: "Får han inte igenom sina förslag röstar han nej till regeringens förslag." Dessutom håller förre moderaten, numera politiske vilden, Göran Thingvall på med sina pinsamma hot om att rösta mot regeringen trots att han vill ha kärnkraft. Om alla de andra riksdagsledamöterna vet vi inte så mycket. De har nästan precis två månader på sig att bekänna färg.

• Sven Bergströms motion finns här.
  

• De rödgrönas motion med avslagsyrkandet finns här.
  

• Dessutom finns ytterligare en motion från de rödgröna med fokus på skadeståndsansvaret. Här.
  

• Regeringens propositioner finns här och här.

-------
Uppdatering 15 april: Sven Bergströms debattinlägg i Expressen här.

Kärnkraft och kärnvapen: Obehaglig tystnad på högsta nivå

Det har varit toppmöte igen, och vi kan läsa om nya ohållbara löften i medierna:

Inom fyra år ska material som kan användas till kärnvapen vara i säkra händer. Det lovade de 47 ledarna på kärnvapentoppmötet i Washington.

En av de få röster som stör statsmännens självbelåtna uttalanden från Washington är ledarskribenten i The Christian Science Monitor. Under rubriken "Kryphål i det nukleära toppmötet: spridningen av kärnkraft?" skriver han:

Målet för president Obamas enastående samling av världsledare i Washington kring den nukleära säkerhetsfrågan är att placera det kärnmaterial bakom lås och bom som skulle kunna användas av terroristorganisationer för att göra en atombomb. Hur lugnande denna målsättning än kan låta döljer den en global realitet som kommer att göra det allt svårare att nå målet: Den världsomspännande produktionen av nukleärt material av intresse - höganrikat uran och separerat plutonium - kommer att öka de kommande åren när civila kärnkraftprogram expanderar för att producera mer energi. Och mycket ofta är denna expansion resultatet av uppmuntran från länder som USA, Frankrike och Ryssland som vill befästa sin egen kärnkraftindustris ställning på en växande marknad.

Bl a pekar tidningen på det uppseendeväckande avtalet mellan USA och Indien som tillåter Indien att producera plutonium trots att Indien inte undertecknat icke-spridningsavtalet (NTP) och nu utökar sin arsenal av kärnvapen:

"Avtalet med Indien är en av orsakerna till att ärkerivalen Pakistan har inlett sin egen nukleära expansion för att utveckla nya anläggningar för att producera nya upplag av bränsle som kan användas till kärnvapen."

Varken världsledarnas "arbetsplan" eller presskommunikén från mötet i Washington tar upp kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen som ett allvarligt problem men Reuters ger en inblick i spelet bakom kulisserna i en intervju med förre vapeninspektören hos FN, David Albright:

"Obama är beredd att hålla inne med sina invändningar mot plutonium-användning (inom den civila kärnkraften) för att få med Frankrike." Frankrike är en av världens främsta tillverkare av MOX-bränsle som framställs av plutonium som upparbetats ur reaktoravfall. Miljöaktivister och andra som kritiserar MOX säger att transporten av kärnkraftavfall och upparbetat plutonium gör materialet sårbart för olyckor och stöld. Albright sa att Frankrike - som får 80 procent av sin elektricitet från kärnkraftverk, högst i världen - hade varit oroliga för att Obama skulle kunna använda toppmötet för att ta upp riskerna med kärnkraft och tona ner dess positiva sidor. Men det gjorde inte Obama och Frankrike insåg att toppmötet kunde bli ett stöd för kärnkraftindustrin, sa Albright enligt Reuters.

En annan av de få röster som bryter tystnaden om sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen är Eva Selin Lindgren, riksdagsledamot för Centerpartiet. I en replik på Svenska Dagbladets hemsida (dock inte i papperstidningen) skriver hon:

Det är intressant att läsa med vilken entusiasm våra två ministrar Reinfeldt och Bildt beskriver visionen om en kärnvapenfri värld och Sveriges roll. Dock glömde de att nämna att för att motverka kärnvapenspridning i världen så måste det plutonium som nu finns på våra och världens alla reaktorplatser - och som utgör ett potentiellt kärnvapenmaterial - för all framtid skyddas och hindras från att hamna i orätta händer. ---

Vid förhandlingarna om ett nytt icke-spridningsavtal, NPT, bör våra ministrar verka för att ett nytt avtal inte skall garantera alla länder rätten till att utveckla den kärnkraft som i praktiken möjliggör kärnvapenspridning.(Denna rätt ges i dag i Artikel 4 i NPT, en konferens för översyn av NPT äger rum i maj, min kommentar)

Eva Selin Lindgren har fått närmare 70 kommentarer på sitt inlägg på nätet. De allra flesta är negativa och många är hånfulla och aggressiva. Läser man bara kommentarerna kan man tro att hon är en vilsegången och ensam röst när det gäller sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen. Men så är det ju inte alls. Även om FN-organet IAEA har som målsättning att sprida civil kärnkraft grundas organisationens verksamhet på insikten att sambandet finns. Inte ens dess förre chef, den entusiastiske kärnkraftförespråkaren Hans Blix (en gång i ledningen för Linje 2s "avveckling med förnuft") förnekar detta i sina lovtal för kärnkraften, senast nu i Fokus. Också ett par rader i kommunikén från Washington visar att man inser problemet även om man inte vill ta i det.

Också Christian Azar, Selin Lindgrens professorskollega på Chalmers, är värd att lyssna på. I sin bok Makten över klimatet redogör han för hur kopplingen mellan civil kärnkraft och kärnvapen leder honom till följande slutsats i energi- och klimatfrågan:

Potentialen för både sol och vind är ofantlig. Det finns ingen fysisk brist på förnybar energi, så en sådan satsning är betydligt mer attraktiv än en stor global satsning på en teknik som kan underlätta för länder att skaffa sig kärnvapen.

En fotnot i hans bok ger också perspektiv på världsledarnas löfte i Washington att "man" om fyra år ska ha fullständig kontroll på potentiellt material för tillverkning av kärnvapen. I fotnoten får vi följande kortfattade historielektion:


Israel skaffade sina atombomber genom inköp av en reaktor och en upparbetningsanläggning från Frankrike på 60-talet. Indien sprängde sin bomb 1974 med plutonium som producerats i en forskningsreaktor som köptes från Kanada. Irak köpte en reaktor från Frankrike på 70-talet (som bombades av Israel 1981). Sovjetunionen spred kärnteknik till Kina, tyska företag hjälpte Sydafrika med sitt lyckade program. Pakistan skaffade sig sin bomb genom anrikning av uran. Kina har spelat en viktig roll i överföringen av kärnteknologi till Pakistan men även inhemsk expertis har varit avgörande. A.Q. Kahn, ofta kallad den pakistanska atombombens fader, utvecklade sin kunskap om anrikningsteknologi genom arbete vid det europeiska anrikningskonsortiet Urenco, och han har därefter aktivt försett Nordkorea, Iran och Libyen med anrikningsteknologi och -kompetens. Även Irak har fått tillgång till anrikningsteknik från Urenco, genom tysken Karl Heinz Schaab.

Uppdatering 17 april: Kärnavfallet kan komma i orätta händer. Här!

Ekots lördagsintervju: Finansministern kapade centerpartisternas livlina

Det står helt klart att många ledande centerpartister, inte minst de som sitter i riksdagen, har skaffat sig en livlina med vars hjälp de försöker rädda sitt ansikte inför den kommande kärnkraftsvoteringen i riksdagen. Livlinan lyder: "Det kommer inte att byggas några nya kärnkraftverk eftersom de inte får stöd av en enda skattekrona" I sin förkortade och extremt slarviga version lyder talesättet: "Kärnkraften kommer att avveckla sig själv." (Här).

Men idag kapade finansminister Anders Borg den där livlinan när han utfrågades i Ekots lördagsintervju av Tomas Ramberg. När den dagen kommer, om så där tio år, och ett konkret kärnkraftprojekt ska finansieras, uteslöt inte Anders Borg att det kan få statliga lånegarantier. Han tvingades också medge att Vattenfalls risktagande i ny kärnkraft också innebär en indirekt statlig subventionering. Han skaffade sig också utrymme för ett framtida statliga stöd genom att säga att kärnkraften i huvudsak ska finansieras utan statliga ingripanden.

Här följer en utskrift av den del i intervjun som handlade om kärnkraften:

Ni försöker ju få riksdagen att besluta att det ska få byggas tio nya kärnkraftverk. Vem ska finansiera dom här verken? Vem ska stå för den ekonomiska risken?

Ja...jag tror att i första hand vi ska tänka oss att det....om det nu ska ersättas gamla kärnkraftverk.... att det då är kraftindustrin och olika delar av industrin som finansierar det.

För regeringen har ju sagt, och det ingår ju i den fyrpartiöverenskommelse ni har gjort, att det inte ska finnas något statligt, inte ens indirekt statligt stöd, till den som vill bygga ny kärnkraft. Är det rimligt att tro att någon då vill satsa? Hur många exempel finns det på att privata aktörer idag själva tar hela risken med kärnkraftsbyggen?

Ja, det återstår ju att se, men produktionskostnaderna för kärnkraftsel är ju extremt låga, vilket gör...

...med befintlig känkraft, ja....

..ja, även nybyggd ligger faktiskt lägre än annan... ja, vattenkraft ligger lägre, men i övrigt är kärnkraft det billigaste och eftersom energipriserna sätts utifrån marginalkostnaden, det vill säga kolkondensverk, så är det en extrem lönsamhet i energisektorn, man tar ut monopolvinster där som är väldigt, väldigt höga.

Det har ju gjorts en del granskningar på sistone. Flera experter har pekat på de här stora ekonomiska riskerna som är förknippade med att investera i kärnkraft. Vi har banken Citigroup som analyserade saken och kom fram till att "det är extremt osannolikt att privata företag kommer att vilja ta risken att bygga nya reaktorer om dom inte får stöd av staten och om inte riskerna delas med skattebetalare och elkonsumenter". Den brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som var hitbjuden av en av era koalitionspartner, Centern, han har studerat kärnkraftsekonomi i 30 år, han säger att ny kärnkraft omöjligt kan byggas på marknadsmässiga villkor. Han tror attproduktionskostnaden för ny kärnkraft skulle hamna på minst 110 öre kilowatten. Vad är din uppfattning som ekonom?

Tittar vi nu på vad vi åtminstone idag kan bedöma utifrån de finska erfarenheterna så tror jag att kostnaderna ligger betydligt lägre än så högt, jag tror det kanske kan röra... en tredjedel, kanske 30-40 procent av den kostnaden. Elpriserna är ju så höga att det då finns en väldig lönsamhet i detta. Detta måste ju dom som så att säga är intresserade av att bygga 0ch ersätta kärnkraft räkna på.

Om det nu är så viktigt med ny kärnkraft som ni säger, varför ska staten då inte garantera att det verkligen blir av? Om det är ett viktigt intresse för industrin, för landets framtid?

Ja, alltså, vi har ju haft ett hinder för energiinvesteringar på grund av att vi har begränsningar både på vattenkraft och kärnkraft, det har na..., förmodligen bidragit till att vi har en för liten energisektor. Kan vi nu få nyinvesteringar i kärnkraft, vi har en rätt dramatisk utbyggnad av vindkraften framför oss, det är nästan en tiodubbling av vindkraftelen, vi kanske kan få ut litet mer av vattenkraften, då är det väldigt bra. Vi behöver mer energi i Sverige men jag tror nog att det är rätt klokt att de här privata företagen får räkna noggrant på detta. Det finns en erfarenhet att stora projekt tenderar att bli väldigt dyra och då ska man förstås vara försiktig med detta.

Tycker du att det är viktigt att just kärnkraftverk byggs?

Jag tror att kärnkraft givet vad vi vet är ett av de mest effektiva energislagen och vi har reaktorer som i några fall är till åren komna och det kunde finnas skäl att ersätta dom om kraftindustrin gör bedömningen att dom vill göra sådana investeringar.

Alltså, det står ju i er energiöverenskommelse: "något statligt stöd i form av direkta eller indirekta subventioner kan inte påräknas". Vilka andra möjligheter till offentligt stöd är förenligt med den formuleringen som du ser det.

Det har jag inte arbetat igenom och vi har ju ännu inte något konkret stort investeringsprojekt på kärnkraftstidan...

..men skulle statliga lånegarantier kunna vara möjligt?

Jag tror att man ska låta ett sådant här projekt arbetas fram innan man ....man ska nog inte börja med att låsa sig i alla delar innan men min uppfattning är att det nog är rimligt att detta i huvudsak finansieras utan statliga ingripanden

Inklusive garantier?

Ja, som sagt det kan vara så att vi nu pratar om något som ska beslutas om tio år och jag tror inte det är så alldeles klokt att jag i varje detalj binder mig för det.

I era valdebatter med oppositionen låter det som att det är väldigt bråttom att ta de här besluten. Ni ser ju till ju få igenom en lag redan före valet. Nu tycker du att man kan vänta i tio år plötsligt.

Jo men nu... nu är ju det här väldigt stora investeringsprojekt, det tar lång tid att planera och innan dom är framme vid beslut och genomförande - ja, jag tror det är väldigt viktigt inte minst därför att det är så långsiktiga beslut att vi har en fungerande energiförsörjning.

Jag försöker bara förstå vad er uppgörelse innebär. "Något statligt stöd i form av direkta eller indirekta subventioner kan inte påräknas"...och du säger att...du ger inte någon klar tolkning om huruvida statliga lånegarantier kan ingå i den definitionen. Låt säga att statliga Vattenfall bygger nya kärnkraftverk. Vem står ytterst för de ekonomiska risker Vattenfall tar?

Ja nu har ju Vattenfall haft diskussioner med delar av industrin kring detta så att det kan ju vara fullt aktuellt.

Och i slutändan tar då staten risken, eller hur? Som ägare...

Ja, staten äger ju Vattenfall så det är klart att staten redan idag har en risk när det gäller kraftindustri och det kommer vi naturligtvis även att ha i framtiden

Och varför är det då inte ett indirekt statligt stöd om vattenfall skulle ge sig in och investera i nya kärnkraftverk

Ja, som sagt. det här är i såna fall väldigt stora investeringar och att jag utan att ha arbetat mig igenom frågan och utan att ha tänkt igenom det skulle ge några definitiva utfästelser det tror jag inte skulle vara klokt. Det tänker jag inte göra.

Det perspektiv som Ramberg blottlägger med sina frågor - att ett statligt stöd i någon form kan bli aktuellt om kanske tio år när vi har andra ministrar och folk har glömt vad Alliansen lovade 2010 - stämmer precis med vad professor Stephen Thomas skrev i sin debattartikel i Dagens Industri för en knapp månad sedan:

2006 meddelade dåvarande brittiska premiärministern Tony Blair att kärnkraften skulle återvända på bred front i Storbritannien. Motståndet mot att använda skattepengar var så stort att det bara var löften om att kärnkraften inte skulle subventioneras som gjorde planerna politiskt möjliga.

Processen är tidskrävande och tidigast 2013 kan en brittisk reaktorbeställning göras. Till dess kommer landet att ha sett minst två nya regeringar och ingen lär längre känna sig bunden av tidigare löften om att inte subventionera kärnkraft.

En regering offrar knappast sju års förarbete och överger inte kärnkraftsplanerna om elbolagen då meddelar att kärnkraftverken inte kan byggas utan stöd. Troligt är att en regering då erbjuder stöd, men vägrar att kalla det subvention.

Till detta bör läggas att löftet om "ingen statlig subventionering" inte är något som ingår i de lagändringar som föreslås för att ge kärnkraften klartecken. I regeringens proposition nämns löftet bara helt kort när man refererar innehållet i den energiöverenskommelse som i februari 2009 träffades inom alliansregeringen.

Slutligen kan, som ett exempel på indirekt statlig subventionering, nämnas att redan 21 januari i år upplyste chefen för SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten) att nya reaktorer kräver statliga investeringar samt omkring 60 nya tjänster.

Lördagsintervjun ligger också på nätet (här - kärnkraftfrågan kommer 17 ½ minuter in i programmet)

PS.
Anders Borg fick också frågan "Borde Sverige ha en egen uranbrytning?" Svaret blev: "Det har jag faktiskt inte reflekterat över."

Hur tänker de 29 centerpartisterna?

I min debattartikel i senaste numret av Dagens ETC riktar jag blickarna mot Riksdagens 29 centerpartister. Om knappt två och en halv månad kommer de att avgöra om regeringens kärnkraftpropositioner ska gå igenom.

Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson har också insett dessa ledamöters betydelse. Därför har han uppvaktat dem med en debattartikel i de tidningar som läses av deras väljare och varje artikel ställer den viktiga frågan direkt till riksdagsledamoten ifråga: Hur kommer du att rösta? Så här till exempel:

Den närmaste tiden kommer jag säkert att skriva mycket om riksdagsbehandlingen. Idag fick jag idén att ta reda på vad de 29 centerpartisterna i riksdagen faktiskt har sagt i kärnkraftfrågan. Nedan följer resultatet av mitt grävande. Eftersom det blev ett extremt långt blogginlägg har jag också lagt ut det på nätet i form av ett pdf-dokument. Det finns här. Och nu följer riksdagsledamöterna i bokstavsordning:

Jan Andersson, Hallands län:

• Vi är många som har gått i demonstrationståg och burit de gulröda knapparna med texten "Atomkraft? Nej tack". De knapparna kan vi fortsätta att bära. För vi anser fortfarande att kärnkraft är en dålig energikälla. Både för miljön och framtiden.(Hallands Nyheter, 7 juni 2006 under valrörelsen)
  

• Alltför ofta sprids missuppfattningen att centerpartiet nu gett upp hoppet om att fasa ut kärnkraften ur det svenska energisystemet. Inget kan vara mer felaktigt, kärnkraften kan inte ingå i ett naturligt kretslopp och skall fasas ut. De senaste problemen i svensk kärnkraft som började med stoppet i Forsmark visar på två saker. Det visar att det alltid finns en riskfaktor med drift av kärnkraftverk. Jag anser att svensk kärnkraft har mycket högt ställda säkerhetskrav, trots detta finns riskfaktorn där. Stoppet i Forsmark och de följande stoppen i ytterligare tre reaktorer visar även på ett extremt tydligt sätt sårbarheten i ett system beroende av ett fåtal kraftverk. Än tydligare hade detta blivit om det skett under smällkalla vintern. Vi måste ställa om energisystemet så att vi fasar ut energikällor som inte passar i kretsloppet. Vi måste också bygga ett energisystem med lägre sårbarhet såväl i distribution som i energiframställning. (Hallands Nyheter 6 september 2006 (i valrörelsens slutskede)
  

• Centerpartiet har inte sålt ut sin själ kring kärnkraften, menar Jan Andersson, distriktsordförande i Halland och Centerriksdagsman. - Jag tror på en god förankring nu. Vi har fått en rejäl satsning på förnybar energi och fossilfria fordon 2030. Ett bra besked inte minst för den hårt plågade fondonsindustrin och satsningar på elbilar i framtiden. (Göteborgs-Posten 6 februari 2009)

Sven Bergström, Gävleborgs län:

• Samtidigt kommer nya alarmerande rapporter från Statens kärnkraftsinspektion att "incidenten" i Forsmark var den allvarligaste som inträffat Sverige. Ska det behövas ett nytt Harrisburg eller Tjernobyl för att på allvar lägga om energipolitiken mot förnybara energislag? (28 augusti 2006 på Bergströms blogg)
  

• – Det går inte att få lönsamhet i ett kärnkraftsbygge utan statliga garantier, säger han och påminner om att när centerledaren Maud Olofsson fick majoriteten av riksdagsgruppen med sig för ett år sedan var det mot löftet att »inte en statlig krona skulle användas till att subventionera ny kärnkraft«. (Tidskriften Fokus 12 mars 2010)

• – Det jag är orolig för är att om man tar bort det här förbudet och vi hamnar i en situation där det blir aktuellt att bygga nya kärnkraftverk – vad har vi då för garantier att det inte blir finansierat genom statliga medel? Vad man nu säger är att det inte ska gå några statliga pengar till att bygga kärnkraft men sådana garantier är ju aldrig kassaskåpssäkra. (Dagens Nyheter 19 mars 2010)

Ulrika Carlsson, Västra Götalands läns östra:

• Vi vill inte ha kärnkraft. Vi säger nej, nej och åter NEJ till uranbrytning. Det är självklara utgångspunkter för oss som centerpartister. Centerpartiets linje är – och har varit – mycket tydlig. (Lidköpingsnytt 19 november 2009)

• Centerpartiet är Alliansens gröna röst och det borgerliga miljöpartiet. Jag kommer att rösta för den stora satsningen på förnybart som propositionen innebär.(Skaraborgs Allehanda 24 mars 2010)

• Kärnkraften kommer att fasa ut sig själv. Nu öppnar vi för alternativen. Därför ska vi inte heller bryta uran. (Skaraborgs Allehanda 25 november 2009)

Staffan Danielsson, Östergötlands län:

• Genom att staten inte ska satsa några skattepengar i kärnkraft kommer knappast kärnkraftsbolag och banker att våga bygga nya verk. (Östgöta Corresponden 26 mars2010)
• Dagens stora miljöfråga är klimatfrågan, och att samtidigt ersätta både fossil energi (olja, kol, gas) och kärnkraft med förnybar energi är inte möjligt utan att hota tiotusentals industri- och andra jobb i Sverige. Detta spelar inte Miljöpartiet någon roll, men det är obegripligt att Socialdemokraterna vågar spela rysk roulette med Sveriges energiförsörjning. Centerpartiet är Alliansens gröna röst och det borgerliga miljöpartiet. Jag kommer att stå upp för den viktiga energiuppgörelse som träffats inom alliansen och rösta ja till både dess helhet och de ingående delarna. (Norrköpings Tidningar 24 mars)
  

• Staffan Danielsson anser också att centerns kärnkraftsmotstånd borde höra gårdagen till. (Göteborgs-Posten 1 februari 2005)

Erik A Eriksson, Värmlands län:

• Erik A Eriksson, partiets värmländska riksdagsman, gillar uppgörelsen. Trots att han är fortsatt skeptisk till kärnkraften. – Vi är ett av fyra partier och får inte igenom allt, vi får fokusera på det vi tycker är viktigast. Och jag tror inte heller att det kommer att bli en massa nya kärnkraftverk, det kostar mycket pengar, säger han. (Nya Kristinehamns-Posten 9 feb 2009)

• – Uppgörelsen är bra för basindustrin och bra för Värmland. Nu vet industrin vilka spelregler det är som gäller. När det gäller kärnkraftsdelen är det viktigt att påpeka att alla eventuella nya kärnkraftverk som byggs inte byggs med statliga subventioner.(Värmlands Folkblad 6 februari 2009)

• Riksdagsledamot Erik A. Eriksson (c) vill heller inte bygga nya kärnkraftverk. Han är inte säker på att vi klarar avfallsfrågan. – Vi kommer med hjälp av de förnyelsebara energikällorna att klara energibalansen. (Nya Wermlands Tidningen 9 september 2008)

Fredrick Federley, Stockholms kommun:

• Därmed har vi satt punkt för kärnkraftsmotståndet. En naturlig följd av detta blir att de uppgörelser som gjorts mellan vänsterpartiet, socialdemokraterna och centerpartietinte längre gäller utan avbryts. (Som CUF-ordförande på DN debatt 30 januari 2005)

• Fredrick Federley, riksdagsledamot, vill också att c lämnar sitt nej till utbyggnad.(Dagens Nyheter 27 december 2008)
  

• Jag tror det är fem år sedan jag skrev min DN-debatt. När diskussionen gick het förra året följde jag allt via media, valde att hålla mig passiv och inte kommentera det hela för att inte störa partiledningens arbete. ----- Vi har landat där vi borde varit för många år sedan men jag är glad att vi är hemma till viss del nu. Kan vi sedan bara släppa (På bloggen19 februari 5 april 2010)
  

• Min egen partisekreterare Anders Flanking säger i dag i Svenska Dagbladet att det inte finns behov av fler kärnreaktorer, sarast tvärtom. Jaha, vad grundar han det på? Inte är det en företagsekonomiska kalkyler i alla fall.Snarast är det ett planekonomiskt resonemang där han ser till att Sverige har energi så det räcker så då är det klart och färdigt. Vad han missar är att vi befinner oss på en europeisk marknad och att vi kan exportera den el vi inte gör av med själva.(Bloggen 22 november 2009)
  

Annie Johansson, Jönköpings län:

• Om jag först börjar med kärnkraften. Centerpartiet vill inte bygga ut kärnkraften. Men vi ser det som en av tre energiförsörjningsben, tillsammans med vattenkraften och gröna förnybara källor. Därför säger vi ja till en tiodubbling av vindkraften, biogasutbyggnad, miljöbilar, solenergisatsningar och historiska utsläppsminskningar och nej till statliga pengar till kärnkraft. Vi vill ha en långsiktig energiöverenskommelse där de gröna energikällorna tar en allt större andel. (Östra Småland 30 mars 2010)

• Jag tycker det är intressant att använda de sista dagarnas tydlighet i svensk energipolitik till att illustrera just det motsägelsefulla i politiskt ledarskap. Man ska agera med passion, övertygelse och klarhet men för att få igenom sitt långsiktiga mål måste man som ledare också vara en skicklig förhandlare. Konsten ligger i att sälja sin svart-vithet till ett mycket högt pris och att inte tappa fokus på det framtida målet. --- I denna aktuella fråga blev det en historiskt bred klimat- och energiöverenskommelse. ----- Inte en endaste skattekrona ska gå till byte av kärnkraftsreaktorer. Och hittills finns det inte en endareaktor i världen som byggts på helt kommersiella grunder. (Tidningen Finnveden 17 februari 2009)

• Jag har inte mentaliteten stoppa, krossa, kräv och har varit stor motståndare till årtalsexcersisen i kärnkraftsdebatten och också att politiker ska vara inne och peta i hur många kärnkraftsreaktorer som ska finnas/inte finnas. (Bloggen 11 januari 2008)

Jörgen Johansson, Västmanlands län:

• Riksdagsledamoten Jörgen Johansson anser däremot att det inte behövs någon ny inriktning. Han tror att det inte är aktuellt med några nya kärnkraftverk men att de nuvarande reaktorerna kan användas under sin tekniska och ekonomiska livslängd. (Landskrona-Posten 27 decembber 2008)

• Men centerpartisten Jörgen Johansson, också riksdagsman, tycker inte att det behövs någon omsvängning. Centerpartiets linje är tillräckligt tydlig. – Vi kommer att använda nuvarande kärnkraft så länge den ekonomiska och tekniska livslängden finns och några nya kärnkraftverk är ju inte aktuella, säger Jörgen Johansson. Nu finns det en motion som kommer att läggas till stämman kring det här, hur tror du att det går? – Jag tror att vår inriktning som vi har haft kommer att leva vidare, säger Jörgen Johansson. (Ekot Sveriges Radio 26 december 2008)

• Vi kan nog konstatera att det är en bra energiuppgörelse som vi gjort i Sverige och som också borde framstå som ett bra exempel för andra länder att följa. (Bloggen 18 mars 2010)
  

Kenneth Johansson, Dalarnas län:

• – Jag konstaterar att industrifolk välkomnar energiuppgörelsen, säger Kenneth Johansson. Tjugo procent av pappersbrukets utgifter är elkostnader. (Dala Demokraten 6 mars 2009)

• Detta är en överenskommelse som krattar manegen för de förnyelsebara alternativen, men som överlåter kärnkraften åt de marknadsmässiga villkoren. Inom Centern har vi inte övergett vårt motstånd mot kärnkraften, men för oss är det avgörande att inte en enda statlig krona ska satsas direkt eller indirekt för att subventionera kärnkraften. Detta är mycket positivt eftersom det med stor sannolikhet kommer att innebära att kärnkraftens del av den totala energimixen kommer att minska i snabb takt. Ingen klarar att bygga ut kärnkraft på kommersiella villkor. Det går att lappa och laga men inte att bygga nytt. Vindkraften är betydligt mer lönsam. (Borlänge Tidning 23 februari 2008)

• Vi anser att också Vattenfall AB, i likhet med de tyska kraftbolagen, nu bör göra en avvecklingsplan för sin kärnkraft. Regeringen kan genom ägardirektiv eller ändring i bolagsordningen se till att så sker. (Motion till riksdagen 19989/99 tillsammans med Sven Bergström)
  

Maria Kornevik Jakobsson, Västra Götalands län västra:

• Ledamoten Maria Kornevik Jakobsson upplever att partiledningen lyssnade på de synpunkter som kom fram under mötet. Men hon sticker inte under stol med att frågan är både känslig och viktig för Centerrörelsen: – Detta måste ju få rassla runt lite i kroppen nu. Det måste landa hos alla oss. Två saker är outstanding: absolut inga nya reaktorer och inga skattepengar till detta. Sen hoppas jag att det självdör. (Svenska Dagbladet 4 februari 2009)
  

• Maria Kornevik Jakobsson (C) från Mölnlycke, blev lite "skogstokig" när hon fick beskedet i riksdagsgruppen. - Jag är fortfarande emot kärnkraft och var lärjunge till Lennart Daléus -79. Men vi står i kärnkraftens parentes. Och nu väger miljösatsningar på förnybar energi över i vågskålen. (Göteborgs-Posten 6 februari 2009)

Sofia Larsen, Örebro län:

• Vad som också är viktigt att lyfta fram i sammanhanget är att kärnkraften framöver inte kommer att subventioneras på något sätt, varken direkt eller indirekt. Det är också kärnkraftsindustrin som får ta det fulla ansvaret om något skulle hända. I och med det obegränsade skadeståndsansvaret försvinner incitamenten till att bygga nya reaktorer. Lönsamheten ligger i det förnybara. Centerpartiet och alliansregeringen har lyft och satsar på det förnybara mer än någon annan regering tidigare gjort. Detta är jag stolt över (Nerikes Allehanda 27 mars 2010)
  

• Centerpartiet har återigen varit med och skrivit ett nytt blad i svensk politisk historia. Med den överenskommelse i klimat- och energipolitiken som Alliansen gjort kommer Sveriges elförsörjning inte längre vara beroende av vattenkraft och kärnkraft. (Karlskoga tidning 11 februari)

• Eftersom vi inte är förtjusta i kärnkraft gillar vi inte heller uranbrytning. Att bryta uran i Sverige kommer heller aldrig att bli aktuellt av ett par enkla anledningar. Det finns inte och kommer inte att finnas en politisk majoritet för detta i riksdagen och våra miljö- och arbetsmiljölagar tillåter det inte. I centerpartiet tänker vi göra vårt yttersta för att ta oss bort från det icke förnybara energisystemet, samtidigt som vi skapar nya jobb och tillväxt. Framtidens energikällor är förnybara och där ryms varken olja eller kärnkraft, eller dess uran. (Nerikes Allehanda 16 mars 200

Lennart Levi, Stockholms län

• inga uttalanden funna

Johan Linander, Skåne läns södra:

• Det är med stor förvåning som jag ser att några i vår riksdagsgrupp har gått ut och säger att de ska rösta mot den proposition där kärnkraftsavvecklingslagen tas bort. Vi har redan röstat för klimat- och energiöverenskommelsen och även om det nu krävs ytterligare beslut för att precisera överenskommelsen så var vi alla på det klara med vad den ursprungliga överenskommelsen innehåller. Vi i Centerpartiet fick genom en historiskt stor satsning på de förnyelsebara energikällorna medan vi fick gå med på att avvecklingslagen tas bort och att de gamla kärnkraftsreaktorerna ska få ersättas på samma plats. Ett svårt beslut för Centerpartiet men överenskommelsen fick majoritetens stöd vid partistämman i Örebro. Nu säger alltså mina kollegor Solveig Ternström, Sven Bergström och Eva Selin Lindgren att de är motståndare till att hålla fast vid vår alliansöverenskommelse. Visst uttryckte de tydliga tveksamheter när frågan behandlades i riksdagsgruppen för ett år sedan, men när vi sedan tog beslutet i riksdagen och partistämman ställde sig bakom överenskommelsen så borde det vara klart. Tydligen inte, de vill bryta mot stämmobeslutet och samtidigt förstöra den historiska satsningen på förnyelsebara energikällor. För varför skulle övriga alliansen stå fast vid den delen av klimat- och energiöverenskommelsen om Centerpartiets ledamöter inte röstar för och låter oppositionen vinna? (Bloggen 29 januari 2010)
  

• Centerpartiet står för en långsiktigt hållbar miljö- och energipolitik. Detta innebär att vi inte ser olja, kol eller kärnkraft som framtidens energikälla. Samtidigt lever vi i en verklighet där elpriserna stigit kraftigt och redan har jobb försvunnit från landet på grund av de höga elpriserna. Centerpartiet kommer inte att medverka till att människor blir arbetslösa p g a orimligt höga elpriser. Därför måste vi ägna all kraft åt att utveckla nya miljövänliga energikällor. När vi har ersättningsenergi kan vi stänga flerkärnkraftsreaktorer, men inte tidigare. (Sydsvenskan 13 september 2006)

Per Lodenius, Stockholms län:

• inga uttalanden funna
  

Kerstin Lundgren, Stockholms län:

• Kände i morrhåren att det var något på gång förra måndagen. Då i Strassbourg. När vi blev inkallade till gemensamt telefonmöte tisdag kl 16 mellan partistyresle och riksdagsgrupp blev det ett faktum. Inte svårt att gissa vad som komma skulle... Men ändå. Jag avskyr verkligen när någon annan söker tala om för mig vad jag ska tycka. Jag är med i ett parti för att påverka och förändra - inte för att vara budbärare. (Bloggen 8 februari 2009)
  

• Kerstin Lundgren från det kärnkrafts-positiva Stockholm har redan blivit övertygad.– Jag utgår från att jag röstar ja. Idag är kärnkraft en nödvändig del i vår energi-balans. Det är allt jag har att säga, säger hon. (Tidskriften Fokus 4 februari 2010)

• Jag har oerhörd respekt för alla som nu vill att jag ska rösta mot att ta bort förbudet mot nya reaktorer. Jag ska läsa propositionen noggrannt. Men, jag inser också att vi politiskt inte klarat avvecklingen och är helt klart beredd att pröva om marknaden kan göra detta bättre. Om vi skärper skadeståndsansvaret och om vi samtidigt gör tydligt att inga statliga subventioner ska tillåtas denna gång - kanske avvecklingen följer naturligt. (Bloggen 23 mars 2010)
  

Karin Nilsson, Kronobergs län:

• Eftersom hon tror att kärnkraften ska försvinna bör hennes inför sina partikamrater uttalade ja till kärnkraft tolkas som ett nej, förklarar riksdagsledamoten Karin Nilsson (C) i Tingsryd enligt Smålandsposten. (Dagens Nyheter 15 februari 2009)
  

• Karin Nilsson (C), riksdagsledamot från länet kommer att rösta ja till förslaget om att nya kärnkraftsreaktorer ska kunna byggas i Sverige. Detta trots att hon är emot kärnkraft. – Energiöverenskommelsen mellan allianspartierna måste man se som en stor paketlösning. Och i den måste man ta och ge. Eftersom Centerparitet är emot kärnkraften, så har vi istället fått ett guldläge att få igenom det vi vill åstadkomma, säger Karin Nilsson. ---- Två centerpartister och den moderate avhopparen Göran Thingwall har redan sagt att de tänker rösta nej. – Jag tycker det är synd att de har deklarerat att rösta nej, jag tycker de argument som kommit fram i förhandlingen är bra och jag känner mig trygga med dem, säger Karin Nilsson. (Sveriges Radio P4 Kronoberg 19 mars 2010)
  

Lennart Pettersson, Skåne läns västra:

• Jag tror att de allra flesta Centerpartisterna fortfarande är emot kärnkraften och jag hör till dem liksom vår partiledare. Nu tror jag att det löser sig själv bl.a. p g a ekonomin som du pekar på. Ett ökat skadeståndsansvar lockar ju inte heller till att bygga nya reaktorer.Inlägg på Facebookgruppen Centerpartister mot kärnkraft 4 januari 2010)

• Diskussionen om kärnkraftens vara eller icke vara har blossat upp igen efter det att några riksdagsledamöter från Centerpartiet har gått ut och sagt att de är tveksamma till att bifalla vårens energi- och klimatproposition. Någon vill t o m rösta nej. ----- Överenskommelser ska hållas. Vi är beredda att stå för följdbesluten men det förutsätter att alla bidrar och inte obstruerar och det gäller både kärnkraftsvänner och kärnkraftsmotståndare. (Bloggen 15 februari 2010)
  

Annika Qarlsson, Västra Götalands läns norra

• – Den överenskommelse om energin som träffades inom alliansen för en tid sedan,öppnar för kraftigare satsning för den alternativa energin, berättade Annika Qarlsson. Det är heller inte tal om att bygga nya kärnkraftverk, bara förbättra de redan befintliga om så behövs. (Alingsås Tidning 4 mars 2009)

• Jag, Maud eller Centerpartiet har inte svikit våra ideal även om media förtvivlat försökt att få det att se ut så. Tvärtom så har vi äntligen dragit upp en strategi för att bryta beroendet av kärnkraften på sikt. (Bloggen 11 februari 2009)

• Låt Carl B Hamilton och fp dra sin lans på hästen Rosinante för kärnkraften medan marknaden fortsätter sina satsningar på den nya och förnyelsebara energin !!! (Bloggen 1 december 2008)
  

Åke Sandström, Västerbottens län

• Centerpartiet har inte övergett vårt motstånd mot kärnkraften och det var avgörande att få till de villkor som här redovisas. Kunniga energibedömare tror inte att det med dessa förutsättningar går att klara en utbyggnad av kärnkraften på kommersiella villkor. Därförkommer kärnkraftens andel av den totala energimixen att minska i snabb takt. (Västerbottningen 23 april 2009)
  

• Som centerpolitiker har jag inte övergett motståndet mot kärnkraften med alla dess miljörisker. Nu har det visat sig att den också är mycket riskfylld ekonomiskt. ---- Därför är det min bedömning att det inte är troligt att några nya reaktorer kommer till, därför att alternativen blir billigare och bättre. (Västerbottens-Kuriren 9 februari 2009)

• Bör det svenska avvecklingsbeslutet av kärnkraft stå fast? - Ja. Finns något som kan få dig att ändra uppfattning i frågan?- Eventuellt idiotförslag om höga energiskatter på alla alternativ till kärnkraften. Om du tycker att avvecklingsbeslutet ska ligga fast: Vilka enskilda satsningar på energi tycker du är viktigast att genomföra?- Energipolitiken måste vila på flera ben. Effektivisering av befintlig vattenkraft, utveckla andra generationens fordonsbränsle - etanol, diesel och biogas samt utveckla vindkraften ytterligare. Har din inställning till svensk kärnkraft förändrats i och med debatten om det globala klimatet?- Nej, då jag inte tycker att det är en teknik för framtiden. (SVT Västerbottensnytt 23 januari 2008)
  

Eva Selin Lindgren, Götebortgs kommun:

• Jag har här i riksdagen saknat debatter om och belysning av problematiken med kärnkraftens koppling till kärnvapenspridningen. Den unga generationen, under 30 år, verkar i stort sett okunnig om kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen. (Inlägg i riksdagen 15 juni 2009)
  

• I dag känner hon sig sviken av regeringen som lovade att inte ta i kärnkraftsfrågan under den här mandatperioden. Hon tänker rösta nej. För henne är kärnkraften huvudsakligen en säkerhetspolitisk fråga, och hon menar att så långsiktiga frågor som en eventuell utbyggnad av kärnkraften, som får konsekvenser i tusentals år framöver, inte kan fattas av en riksdagsmajoritet. Man måste ha parti¬övergripande uppgörelser. (Tidskriften Fokus 12 mars 2010)

Birgitta Sellén, Västernorrlands län:

• – Det blir ett digert arbete att förklara det här, säger Sundsvallspolitikern Birgitta Sellén (C), andre vice talman i riksdagen. Själv fick hon information om energiuppgörelsen tidigt i går morse. (Sundsvalls Tidning 6 februari 2009).
  

Solveig Ternström, Stockholms kommun:

• Jag trodde länge att Centerpartiet fortfarande var ett miljöparti, med ett kraftigt kärnkraftmotstånd. Men efter partiledningens svekfulla omsvängning för ett år sedan så sprack mitt förtroende. Det är mycket svårt att åse den falskhet som uppenbaras i politiken och hur lite de löften som gavs i den förra valrörelsen tydligen är värda. (Expressen 21 februari 2010)

• Herr Talman Jag var kärnkraftmotståndare 1980. Jag är kärnkraftmotståndare 2009.Jag kan därför inte stödja utskottets förslag till riksdagsbeslut d v s punkt 5. Tack herr Talma (Ur ”Talet jag inte fick hålla” i riksdagen 15 juni 2009)
  

Roger Tiefensee, Södermanlands län:

• - Kärnkraften har en sorglig historia. Vi är många som jobbar hårt för att minska Sveriges beroende av kärnkraft. Lyckligtvis är energiöverenskommelsen ett stort steg på vägen mot mer förnybar energi och ett minskat beroende av kärnkraft. ---- Förbudet mot att bygga ny kärnkraft tas bort, men det kommer knappast att vara ekonomiskt intressant att investera. Vi ser redan nu att investeringarna hamnar på det förnyelsebara. (Folket 5 mars 2010)

• Centerpartiets gruppledare i riksdagen, Roger Tiefensee, uttrycker förvåning över de centerpartister som höjer rösterna i den här frågan. – Jag blir väldigt förvånad, eftersom vi har ett stämmobeslut. Så sent som i maj förra året ställde stämman sig bakom energiöverenskommelsen. Efter det har våra riksdagsledamöter också i praktiken redan tagit det här beslutet i riksdagen. Det som återstår nu är egentligen bara att ta beslut om något som är konsekvenser av det som vi redan har ställt oss bakom, säger Centerpartiets gruppledare i riksdagen, Roger Tiefensee. (Ekot Sveriges Radio 30 januari 2010)

Stefan Tornberg, Norrbottens län

• Centerpartiet har återigen varit med och skrivit ett nytt blad i svensk politisk historia. Med den överenskommelse i klimat- och energipolitiken som alliansen gjort kommer Sveriges elförsörjning inte längre vara beroende av vattenkraft och kärnkraft. ---- Nu klargörs att den förnybara energin får spela en större roll i svensk energipolitik och att kärnkraften i framtiden ska fungera på marknadens villkor. (Piteå-Tidningen 10 februari 2009)
  

• Ny kärnkraft alltmer osannolik (Rubrik i blogginlägg 18 februari 2010)

• Demokratiska spelregler gäller även i riksdagsgruppen (Rubrik i blogginlägg 29 januari 2010 med kritik av centerpartister som tänker rösta nej)

Gunnel Wallin, Skåne läns norra och östra:

• Vi har som centerpolitiker inte övergett vårt motstånd mot kärnkraften med alla dess miljörisker. Nu har det visat sig att den också är mycket riskfylld ekonomiskt. ----Viktigt i detta sammanhang är att i regeringens energiuppgörelse slås fast att inte en enda statlig krona ska satsas direkt eller indirekt för att subventionera kärnkraften i Sverige. Och kraftbolagens ekonomiska ansvar vid eventuella olyckor skall också skärpas kraftfullt. Därför är det vår bedömning att även om möjlighet öppnas för att byta ut befintliga reaktorer mot nya när de tjänat ut om 1520 år så är det inte troligt att några nya reaktorer kommer till, därför att alternativ energi blir billigare och bättre.(Debattartikel i Helsingborgs Dagblad tillsammans med Sven Bergström 14 februari 2009)
  

• Diskussionen om kärnkraftens vara eller icke vara har åter blossat upp efter det att några riksdagsledamöter från Centerpartiet har gått ut och sagt att de är tveksamma till att bifalla vårens energi- och klimatproposition. Någon vill till och med rösta nej. ---- Överenskommelser ska hållas. Vi är beredda att stå för följdbesluten men det förutsätter att alla bidrar och inte obstruerar och det gäller både kärnkraftsvänner och kärnkraftsmotståndare. (Debattinlägg tillsammans med Lennart Pettersson i Helsiongborgs Dagblad 22 februari 2010)

Claes Västerteg, Västra Götalands läns södra

• För ett hållbart klimat måste vi satsa på det förnybara. Centerpartiet tycker att det finns bättre sätt att producera el än att använda kärnkraft. ---- Vad som också är viktigt att lyfta fram i sammanhanget är att kärnkraften framöver inte kommer att subventioneras på något sätt, varken direkt eller indirekt. Det är också kärnkraftsindustrin som får ta det fulla ansvaret om något skulle hända. I och med det obegränsade skadeståndsansvaret försvinner incitamenten till att bygga nya reaktorer. Lönsamheten ligger i det förnybara. Centerpartiet är alliansens gröna röst och det borgerliga miljöpartiet. Jag kommer att stå upp för den viktiga energiuppgörelse som träffats inom alliansen och rösta ja till både dess helhet och de ingående delarna. (Svar till Naturskyddsföreningen i Borås Tidning 27 mars 2010)

• …..nog borde även Greenpeace applådera de förändringar som kommit till stånd tack vare överenskommelsen. Vi har redan valt den förnybara sidan (Svar till Greenpeace i Dagens Miljö 10 mars 2010)

• Centerpartiets Claes Västerteg tycker inte att Vattenfall ska investera i kärnkraft till skillnad från Folkpartiets Carl B Hamilton. – Givetvis måste man ha ett kunnande om man ska investera i något så komplicerat som ny kärnkraftsproduktion, men jag ser inte det som en nödvändighet att man ska vara med i diverse projekt ute i Europa. Jag värnar i stället om att Vattenfall är ett bolag som har en god lönsamhet. Jag ser det som en stor risk att vara med i nya kärnkraftsprojekt i Europa. Jag tror att Vattenfall kommer fram till den slutsatsen också. (Ekot Sveriges radio 25 november 2009)

Solveig Zander, Uppsala län:

• Det är i dag 30 år seDaN kärnkraftsomröstningen. Under dessa år har socialdemokratiskaregeringar misslyckats med avvecklingen av kärnkraften. Inte ens när Miljöpartiet och Maria Wetterstrand blev socialdemokraternas regeringspartner har det hänt något. För första gången ser vi nu att det går åt rätt håll tack vare Centerpartiets roll i Alliansregeringen. (Upsala Nya Tidning 23 mars 2010)
  

• Centerpartiet har åter varit med och vänt blad i svensk politisk historia. Regeringen har i och med överenskommelsen i klimat och energipolitiken tydligt satt ned foten på den förnyelsebara vägen. Sveriges elförsörjning kommer inte längre att vara beroende av vattenkraft och kärnkraft; kraftfulla satsningar görs på vindkraften. Närmare en avveckling av kärnkraften har vi aldrig varit, tack vare satsningarna på den förnybaraenergin. (Enköpings-Posten 14 februari 2009)
  

• Industrin måste ha energi, men inte för alltid av kärnkraft. Vad ska man ha i stället? Ja, det finns ju hur mycket som helst. Först och främst måste hushållen minska sin förbrukning. Vem utvecklar det? Se´n måste vi få nya energikällor t ex värma fjärrvärmeanläggningar med havre. Det måste inte vara gigantiska anläggningar utan det kan vara små. Det skulle ge ett öppet landskap, jobb åt bönderna och kretsloppet skulle fungera. (Bloggen 20 juni 2006)

Anders Åkesson, Kalmar län:

• Mikael Karlsson frågar om jag kommer att rösta nej till en politik som innebär att vi styröver till mer förnybar energi? Mitt svar är att jag kommer att stå upp för den energiuppgörelse som träffats inom Alliansen och rösta ja till både dess helhet och dess ingående delar. (Svar till Naturskyddsföreningen i Ölandsbladet 30 mars)
  

• Centerpartisten Anders Åkesson från Kalmar säger i dag till P4 Kalmar att han kommer att följa partilinjen i den kommande omröstningen i riksdagen och att han efter den här vintern blivit smärtsamt medveten om att kärnkraften i dag är en viktig del av den svenska elproduktionen. (Radio P4 Kalmar Kalmar län 23 mars 2010)

Per Åsling, Jämtlands län:

• Med riksdagsbeslutet om klimat- och energipropositionen blir Sverige ledande i Europa när det gäller satsningar på förnybar energi. Överenskommelsen är historisk och ger de långsiktiga spelregler som energimarknaden behöver. ---- Centerpartiet har inte bytt åsikt när det gäller kärnkraften. (Länstidningen 2 april 2009)

• Per Åsling säger också han nej till att bygga kraftverk i orörda vatten. Kärnkraftsfrågan slingrar han sig om. Den finns inte på energiagendan nu, menar Per Åsling. - Men man får inte vara religiös om kärnkraft och det är inte jag. Nu kör vi så här fram till 2010. Hur energipolitiken utvecklas under de här åren får styra hur vi hanterar de tio reaktorerna, säger Per Åsling (Östersunds-Posten 16 november 2006)

Det har tagit sin tid att googla de 29 centerpartistiska riksdagsledamöternas ståndpunkter i kärnkraftfrågan. Men det har varit mycket intressant och undan för undan växer en bild fram av vad som har hänt och hur det är ställt. Till dessa reflektioner återkommer jag när jag har sugit litet mera på dem.