måndag 15 mars 2010

Lever Folkkampanjen mot kärnkraft?

Från demonstrationen i april i Stockholm förra året
Häromveckan talade jag med en ung journalist som inte visste vad Folkkampanjen mot Kärnkraft är för något. Säkert är hon representativ för många människor. Det är 30 år sedan kärnkraftmotståndet syntes och hördes överallt och hela tiden.

Det var en tid då kärnkraftmotståndet segrade - på det vis som den franske socialisten André Gorz formulerat så här:
Med ekologin är det som med den "allmänna rösträtten" och "söndagen som vilodag": När ni vill ändra på tingens ordning säger er alla borgare och vänner av ordning att ni vill deras ruin, anarkins triumf och nattsvart mörker. Sedan, i ett andra steg, när de inte kan stå emot utvecklingen och trycket från massorna, då går de med på att idag ge oss vad de förvägrade oss igår. Och allt förblir vid det gamla.
Ty så var det: Trycket och kritiken från rörelserna i civilsamhället tvingade till sist den politiska makten att säga "OK, nu avvecklar vi kärnkraften."

Men: Sedan fortsatte man att bygga ut kärnkraften samtidigt som man sa att man skulle avveckla den. Ett tag verkade det trots allt som om avvecklingen skulle bli av, reaktorerna i Barsebäck stängdes. Men sedan svängde det igen och nu har Centerpartiet, som en gång var motståndets partipolitiska spjutspets, övertagit Socialdemokratins statsbärande dubbelmoral. Arbetarrörelsens utbyggnadslinje som kallades "avveckla med förnuft" har nu blivit Centerpartiets och alliansregeringens utbyggnadslinje som kallas ”kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet”.

Hur kan man förklara att, som Gorz säger, allt förblir vid det gamla och att det år, 2010, då kärnkraften enligt riksdagsbeslut 1980 skulle vara avvecklad i stället blir det år då riksdagen troligen avskaffar avvecklingslagen och ger kärnkraftindustrin grönt ljus?

Man kan naturligtvis hävda att folk måste omyndigförklaras eftersom de har haft fel hela tiden och att, som Jan Björklund påstår, det bara inte går att avveckla kärnkraften om man inte vill lägga svensk basindustri i ruiner eller sätta sig i knät på ryssarna och deras naturgas.

Man kan också säga att politiker är falska skitstövlar och till exempel peka på Hans Blix som satt i kampanjledningen för Linje 2 men sedan länge är en frejdig marknadförare av kärnkraftutbyggnad.

Man kan vara mera marxistisk och säga att vi inte ska inbilla oss att politikerna bestämmer i ett kapitalistiskt samhälle - kärnkraftkapitalet får som dom vill hur mycket vi än röstar om saken.

Och man kan förstås skylla på förfallet inom medierna och på att de gamla kärnkraftmotståndarna inte känner sig hemma i de nya sociala medierna på nätet...

Själv vill jag på civilsamhällets avgörande roll. Med andra ord: graden av aktivitet på gator och torg och i rörelser som är självständiga i förhållande till makten. När en fråga står högt på dagordningen i en levande demokratisk offentlighet i civilsamhället har vi en viss garanti för att den politiska makten beter sig anständigt. Men när en fråga dör i civilsamhället och flyttar in i maktens stängda rum är vi illa ute. Det är detta, menar jag, som hänt med kärnkraftmotståndet. Jag citerar ett stycke i den nyutkomna boken När folkhemselen blev internationell - "en rysare klädd i akademikerprosa":
Miljörörelsen hade spelat en väldigt aktiv roll i energipolitiken sedan början av 1970-talet. Inför folkomröstningen 1980 engagerade miljörörelsen och inte minst Folkkampanjen mot kärnkraft hundratusentals människor runt om i landet som deltog aktivt i opinionsbildning och andra aktiviteter. Efter folkomröstningen gick luften ur Folkkampanjen och medlemstalen rasade. Många miljöorganisationer fick gradvis mer karaktär av expertorganisationeer, där tämligen passiva medlemmar med sina medlemsavgifter finansierade heltidsengagerade experter som fungerade som lobbyister. Många av de mest framträdande i miljörörelsen valde att gå in i politiska partier under 1980-talet. Ett exempel är förre Linje 3-generalen och ordföranden i Jordens Vänner, Lennart Daléus, som blev aktiv centerpartist. Ett annat är förre ordföranden i Miljöförbundet och utredningsschefen i Linje 3, Peter Larsson, som blev en av Birgitta Dahls närmaste medarbetare. Många aktivister gick också med i Miljöpartiet.
Jag var en av dem som bidrog till att "luften gick ur Folkkampanjen" i början på 1980-talet. Men när alliansregeringens bröt mot sina löften i februari förra året var jag också en av många människor som kände att de inte kunde låta bli att reagera. Facebook-gruppen Atomkraft Nej Tack fick på kort tid närmare 10.000 medlemmar och jag började leta efter telefonnumret till Folkkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen. Fanns den alls kvar?

Jo, Folkkampanjen hade överlevt men i allt större tysthet. Ett antal kämpar hade hållit den vid liv och det senaste året har aktiviteten ökat. Här är litet aktuell information:
  • På söndag, 21 mars, är det årsmöte i Stockholm. All information finns på hemsidan - klicka på Årsmötet 2010 Bland annat förrättas val av ett antal styrelseledamöter. Som nya ordinarie ledamöter har valberedningen bl a föreslagit Solveig Ternström (riksdagsledamot för Centerpartiet) och Lotta Hedström (tidigare riksdagsledamot och språkrör för Miljöpartiet) och som suppleant Eva Selin Lindgren (professor i kärnfysik och ledamot av riksdagen för Centerpartiet).
  • Varannan tisdag ordnar Folkkampanjen en manifestation mot kärnkraften på Mynttorget (se bilden nedan). 23 mars, på 30-årsdagen av folkomröstningen äger manifestationen rum på Sergels torg. Tid: 13.00 - 15.00. Det blir musik och tal av bl a Birgitta Hambreus och Solveig Ternström. Också på andra håll i landet anordnas möten.
  • Folkkampanjen har numera en grupp på Facebook här.
  • De senaste flygbladen heter Fyra sanningar om kärnkraften (här) och Fyra lögner om kärnkraften (här).
Under den senaste manifestationen på Mynttorget fångade Akko Karlsson från Folkkampanjen in Leif Pagrotsky som en smula stolt talade om att det var han som tryckte på den sista knappen när Barsebäck stängdes.

9 kommentarer:

Michael Karnerfors sa...

Många saker skylls det på...

...men du utelämnade den viktigaste: möjligheten att kampanjen mot kärnkraft var missriktad och byggde på felaktiga argument, och att människor nu upptäckt detta.

Jan Wiklund sa...

Det kanske ligger något i det Michael säger... Det fanns en klyvning i kärnkraftsmotståndet mellan dom som fokuserade all energi på det giftiga avfallet och dom som tryckte på behovet av resurshushållning.

Tyvärr blev det de första som fick mest svängrum, eftersom det var så långt som partierna, c och v, kunde sträcka sig.

Idag är det svårt att se vad som är värst - giftigt kärnkraftsavfall och allt mer koldioxid i atmosfären. Därför är det begripligt att många gamla kärnkraftsmotståndare vacklar.

Om fokus ligger på resurshushållning slipper man välja mellan pest och kolera.

Michael Karnerfors sa...

Idag är det svårt att se vad som är värst - giftigt kärnkraftsavfall och allt mer koldioxid i atmosfären.

Nej... det är inte svårt alls.

Luftföroreningar har vi i årtionden vetat att de är direkt skadliga. Skogsdöd och smog är begrepp som jag redan på 80-talet fick lära mig i skolan. Fenomenet som kallas "Asian Brown Cloud" beräknas döda minst 1 miljon indier (andra länder oräknade, men garanterat påverkade) i förtid, varje år.

Detta kan vi jämföra med kärnavfallet, som på 50 års användning i Sverige kommer att uppgåt till en kub som är ca 8x8x8 meter, varav 95% består av användbart bränsle och det egentliga avfallet - i betydelsenoanvändbart och radioaktivt - uppgår till en volym av ca 2x2x2 meter.

Detta är jätteenkelt att förvara på kort sikt: man stoppar det i en bassäng med vatten. På lång sikt har vi sedan 1970-talet haft vetenskapen som säger vad vi kan göra med det för att för alltid skilja det från biosfären, och nu i år går man till granskning för den färdigforskade metoden KBS-3.

Det enda som är kvar förutom formalian i granskningen och själva byggandet är att bestämma sig för om man skall köra med "nakna" kopparkapslar eller om det skall vara plätterade med titan, zirkonium eller någon likande metall.

Svårt att se vad som är värst?

Inte det minsta: luftföroreningar är helt klart värst. Använt kärnbränsle är i jämförelse ett väldigt beskedligt avfall att ha och göra med.

@kko sa...

Som vanligt är kärnkraftskramaren Karnerfors på hugget, återige ser vi samma faktauppgifter men drar helt olika slutsatser. Kärnkraftskedjan orsakar i sin livscykel från uranbrytning-anrikning-drift och slutförvar flera steg av miljöbelastning och säkerhetsrisker för oöverskådlig tid fram över. Att den nucleära industrin även omfattar Kärnvapen och DU vapen dvs smutsiga radioaktiva bomber stärker bara insikten Kärnteknik hör hemma i historien- fram för de långsiktigt hållbara förnyelsebara energislagen.

Michael Karnerfors sa...

Kärnkraftskedjan orsakar i sin livscykel från uranbrytning-anrikning-drift och slutförvar flera steg av miljöbelastning och säkerhetsrisker för oöverskådlig tid fram över.

Precis som allting annat Akko. Det är bara i riktigt förvirrade individers fantasivärldar som man kan bygga energiförsörjning utan att man har en miljöbelastning. Och miljöbelastningen och risken vad gäller kärnkraft är mindre.

Att den nucleära industrin även omfattar Kärnvapen och DU vapen dvs smutsiga radioaktiva bomber

Igen talar vi om en verklighet som bara existerar i fantasin. Civil kärnkraft har aldrig varit en avgörande del av vapenindustrin. Ca 50 bomber (inklusive flertalet vätebomber) sprängdes, och över 1500 byggdes innan det ens existerade ett civilt kärnkraft kraftverk.

Vad sedan gäller DU-vapen (som inte är radioaktiva eftersom det handlar om utarmat uran) så inte heller där har civil kärnkraft varit avgörande. Och här avslöjar sig dessutom det riktigt sjuka i kärnkraftsmotståndarnas prioriteringar: att man skjuter ihjäl varandra invänds inte emot. Nej, det enda som är illa med detta är att man använder Uran för att döda varandra. Använder man bly och stål istället... hey, go ahead!! Ha så kul...

Sjukt prioriterat... men så är det nr man uppfinner argument för att hata något.

stärker bara insikten Kärnteknik hör hemma i historien- fram för de långsiktigt hållbara förnyelsebara energislagen.

Inte ens idag är något av de förnybara energislagen hållbart, utom vattenkraft och Islands bergvärme. Kärnkraft uppfyller kraven på Hållbar Utveckling bättre än vind och sol, och är dessutom renare.

Anonym sa...

Lasse, din blogg är verkligen läsvärd, snabb och bitande!
Lagom till 30-årsminnet av Folkomröstningen har vi kärnkraftsmotståndare fått en unik chans genom Konsumentverkets utslag mot E.ON att påståendet att kärnkraften är helt koldioxidfri är vilseledande och osant. Varken E.ON, Vattenfall, Reinfeldt eller Björklund får längre använda lögnen i klimatdebatten. Nu väntar vi med spänning på resultatet av min anmälan mot E.ON, när de senast 4 april med hjälp av advokater kanske lyckats komma på något försvar för sina påståenden! Bifogar en stort uppslagen artikel i Dala-Demokraten!
Paul Rimmerfors
http://www.dalademokraten.se/PrintArticle.aspx?pageLink=109679

Michael Karnerfors sa...

Jaså du Paul, det var du som lade grunden till slutet för miljörörelsen i Sverige. :D

Nej, kärnkraftens livscykel är inte koldioxidfri, men det är heller inte de förnybara kraftslagen. Och om vi börjar kolla på lite verkliga LCA (livscykelanalyser), och inte förlitar oss på bluffaren Marc Jacobsons falska siffror, då ligger de förnybara alternativen riktigt risigt till.

Varsågod, ett exempel

Fossilt CO2 per kWh till hushållskund
Kärnkraft: 3 g/kWh
Vattenkraft: 5 g/kWh
Vindkraft: 10 g/kWh
Kraftvärme (bio): 16 g/kWh.
Solcell: > 50 g/kWh

Reservkraft (gas): 1300 g/kWh

Så det du har gjort Paul är att försäkra oss om att ingen får hävda att just deras favorit är "utsläppsfri", och nu måste vi istället börja jämföra faktiskta utsläpp. Gissa vem som då förlorar. :D

Här... några siffror till:

Utsläpp av NOx, mg/kWh levererad el till hushållskund
Vattenkraft: 4 mg/kWh
Kärnkraft: 15 mg/kWh
Vindkraft: 25 mg/kWh
Solcell: 130 mg/kWh

Reservkraft (gas): 4400 mg/kWh

Utsläpp av SO2 mg/kWh levererad el till hushållskund
Vattenkraft: 4 mg/kWh
Vindkraft: 25 mg/kWh
Kärnkraft: 31 mg/kWh

Reservkraft (gas): 1500 mg/kWh

Utsläpp av stoft mg/kWh levererad el till hushållskund
Vattenkraft: 1 mg/kWh
Kärnkraft: 6 mg/kWh
Vindkraft: 12 mg/kWh

Kolkraft: 900 mg/kWh

Så tack Paul... tack för att du banat väg för att vi nu får visa att kärnkraft och vattekraft är de i särklass miljövänligaste alternativen. ;)

akko sa...

Michael kan du leverera en analys på mängden Bq / kWh också ?

Och vilken annan verksamhet skulle leva med 2/3-dels energiförlust på spillvärme ut i havet ?

Vilken annan verksamhet skulle få statliga subventioner så som Kärnkraftens ansvar vid ev olycka
12-15 miljarders "taket" när ex bara Tjernobyl kostade 100miljarder..

Anonym sa...

akko

Skillnaden är vi aldrig ser röken:) av någon Bequerel.

Spillvärmen går att ta tillvara om du vill.