Tiden lider och vi med den

Nummer 10 på bilden ovan betyder att vi är på Downing Street i London vid den brittiske premiärministerns boning. Året är 1982. Personerna på bilden kommer från CND och de är där för att kräva att Margaret Thatcher ska kalla hem den militärstyrka som då var på väg till Falklandsöarna och rapporterades ha kärnvapen ombord. Kvinnan uppe till höger (delvis skymd och inringad med en röd cirkel ) är kassaförvaltare i CND. Hon heter Catherine Ashton och är 26 år gammal.

Nu är hon 53 år, adlad till baronessa och utnämnd till EUs "utrikesminister". I måndags frågades hon ut i Europaparlamentet. Skuggor lösgjorde sig ur det förflutna och hon fick den självklara frågan: Var står Catherine Ashton idag? Är hon fortfarande kärnvapenmotståndare? Vill hon som förr i tiden att Storbritannien ska inleda en ensidig avrustning?

Ashton svarade att hon själv är den samma men att tiderna har förändrats. "Det som var relevant på 1970-talet är inte relevant 2010 sa hon. Jag har inte varit medlem i CND på 28-29 år och deras krav är inte längre appropriate." Men låter inte detta litet konstigt - att det skulle vara riktigt att avrusta ensidigt under det kalla krigets dagar men inte i dag när det sovjetiska imperiet fallit samman?

Och inte nog med det. Ty enligt Sveriges Radio "betonade Ashton att säkerhet kring kärnkraft och risk för att kärnkraft som i Iran kan utvecklas till kärnvapen tillhör en ny mer komplicerad bild." Som om sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen skulle vara något nytt! Och denna senkomna insikt borde väl för övrigt göra henne till en uttalad kärnkraftmotståndare?

Den kritik som riktats mot Catherine Ashton, mera underförstått i Europaparlamentet men desto mera rakt på sak i brittiska medier och på bloggar, har så gott som uteslutande kommit från höger. Hon har alltså inte kritiserats för att hon lämnat fredsrörelsen och övergett sitt kärnvapenmotstånd. I stället har den gamla vanliga visan vevats från höger: att hon och de andra i CND var kryptokommunister som finansierades av Sovjet som dessutom ville att Storbritannien skulle lämna NATO. Man anar en viss uppgivenhet bakom dementin från CND som meddelar att anklagelserna om finansiering från Moskva varit en följetong genom åren men att inte ett spår av bevis har kunnat presteras. "1980 utlovade Bruce Kent (dåvarande generalsekreterare i CND) en hundrapundsedel till den som kunde visa att CND tagit emot pengar från Moskva. Än i dag har ingen gjort anspråk på sedeln."

Till sist måste jag tala om varför jag intresserat mig så här mycket för Catherine Ashton idag. Det beror på att jag fick fick ögonen på nedanstående lilla vredesutbrott i Fria Tidningen när jag åt frukost i morse:

Klicka på klippet för att göra texten större