"Om man tittar på vindkraften så skulle till och med dom optimistiska prognoserna leda till att den kan ersätta kanske en trettionde-del av kärnkraften. Var ska ni få de andra tjugonio trettionde-delarna ifrån?"Detta är struntprat. Förra året levererades 50 terawatttimmar (TWh) kärnkraftel. "De optimistiska prognoserna" för framtida vindkraft skulle då, enligt Kinberg Batras matematik vara 1,67 TWh. Men redan i fjol levererade vindkraften 2,5 TWh. Nu kan man invända att 2009 var ett extremt dåligt år för kärnkraften men också jämfört med ett extremt bra kärnkraftår som 2004 (75 TWh) var vindkraftens andel redan i fjol en trettionde-del. (Källa: Energimyndigheten här och här.)
Hur ser då "de optimistiska prognoserna" för svensk vindkraft ut. Rimligen är det vad Energimyndigheten beskriver i sin senaste rapport om Energiläget: "Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat om en nationell planeringsram för vindkraften som motsvarar 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs." Lägg därtill potentialen för energieffektivisering, bioeldade kraftvärmeverk och utvecklingen av andra förnybara energikällor och vi kan konstatera att svensk energiförsörjning utan kärnkraft inte är något tekniskt eller ekonomiskt problem - "bara" ett politiskt.
Jag börjar bli övertygad om att det hos många finns en mental blockering som hindrar dem från att se vindkraftens möjligheter och att Anna Kinberg Batras falska matematik är ett exempel på det. Det är inte så länge sedan som jag själv häpnade när jag förstod vad som på kort tid hade hänt i Tyskland. Där levererade vindkraftverken 2008 40,4 TWh (här). Från 1998 till 2009 har den installerade effekten ökat från 2875 till 25777 Megawattimmar. Jag tvivlar på att till exempel Johannes Åhman reflekterat över dessa och andra upplysningar om alternativens potential när han utan vidare kan skriva på Dagens Nyheters ledarsida att "det i dag inte finns någon realism i att vind- eller solkraft fullt ut skulle kunna tillgodose landets långsiktiga behov av elkraft." (Om energieffektivisering, som så ofta, inte ett ord).
Anna Kinberg Batra torgförde en annan osanning i radion som vi redan hört många gånger från allianspartiernas företrädare. Hon påstod att vindkraften expanderar kraftigt i Sverige som en följd av regeringens energiöverenskommelse i februari förra året. Det är sant att expansionen pågår men den har andra förklaringar. Regeringspolitiken har ännu inte fått effekt - propositionen om "Höjt mål och vidareutveckling av elcertifikatsystemet" har t ex ännu inte färdigbehandlats av riksdagen. När jag på Energitinget i mars frågade en företrädare för Svensk Vindenergi varför det pågår ett uppsving inom branschen svarade han "EU-direktiven" och när jag frågade varför detta uppsving dröjt så länge, jämfört med t ex Danmark och Tyskland, svarade han "För att vi har haft så gott om el från kärnkraft".
När Anna Kinberg Batra i P-morgon frågade Tomas Eneroth "Var ska ni få de andra tjugonio trettionde-delarna ifrån?" hörde man hur programledaren anropade Eneroth i ett försök att ge honom en chans att svara. Men han fick inte en syl i vädret. Moderaternas talesman bara pratade på och några sekunder senare sa programledaren att tiden var ute och tack ska ni ha. Felaktigheterna blev inte korrigerade. Som så ofta i medierna, alltså: det gick för fort och det blev fel.